Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missbelåtenhet». Faltigvårdsstyrelserna behöllo sin befogenhet att förvalta
församlingarnas fattighus och fattigvård med tillhörande donationer, att till
fattiginrättningarna remittera nödställda, att bevilja fattighjälp m. m.
Däremot hade nämnden icke tvekat att afgöra följande frågor.
Den ständigt mellan de territoriella och de icke territoriella
församlingarna återkommande tvistefrågan angående försörjningsskyldighet ufgjordes
så, att de icke territoriella församlingarnas behöfvande samt värnlösa barn,
boende inom de territoriella församlingarna, förklarades berättigade till den
hjälp, som kunde beredas dem genom anskaffande af arbetsförtjänst eller
genom intagning på försörjnings- och sjukvårdsinrättningar samt fattighus.
Därvid uttalades den mening, »att i öfrigt böra inom lerritoriel församling
träffade, till icke lerritoriel församling hörande nödstälda i mån af behof,
utan uppskof, af den territoriella församlingens fattigvård erhålla understöd,
hvartill kostnaden ingår i fattigvårdens utgifter i allmänhet».
Villkoren för åtnjutande af fattigvård fastställdes sålunda: För
intagande å fattighus eller försörjningsinrättning eller för erhållande af annat
understöd erfordrades genom prestbevis ådagalagd högre ålder, eller andra
på beslutet 0111 upptagning till äfvenlvrs inverkande lefnadsförhållanden;
genom läkarebevis intygad sjuklighet och genom ordningsmans betyg st3’rkt
oförmåga alt kunna sig försörja. Därförutan borde bevis utur den på
faltig-vårclsafdelningens byrå förda anteckningsboken öfver underhållstagare
företes till upplysning i hvad mån en understödssökande redan åtnjöt hjälp af
någon stiftelse.
Angående sättet för de fattigas underhåll inom församlingarnes
faltig-och försörjningshus, äfvensom understöd till de utom dessa inrättningar
varande fattiga beslöts, att likformighet uti sättet att försörja de fattiga inom
församlingarna skulle genomföras och tillämpas, hvarvid bestämdes följande:
Hjonen inom fattig- och försörjningshuscn skulle dagligen erhålla en
portion soppa med bröd. De husfattiga, inom hvarje fattighus, fördelades uti
tvänne klasser, nämligen: hvarje hjon inom den första klassen beviljades ett
månatligt understöd af 1 r.dr 16 sk. b:ko och hvarje hjon inom den andra
klassen ett månatligt understöd af 1 r:dr b:ko; dock kunde undantag
härifrån göras på grund af förändrade förhållanden, som i sammanhang med
sjukvård, efter läkarens prölning, ifrågakommo. Försörjningshjon, där de
voro ifrån fattighjon skilda, hvilket ansågs önskligt, fördelades uti trenne
klasser, nämligen: sängliggande med 1 r:dr 16 sk. b:ko i månaden, öfrige
sjuklige med 32 sk. b:ko i månaden och sådana, som endast erhöllo husrum.
Denna ordning sknlle inom en viss tid vara införd i alla församlingarnas
fattigvårdsinrättningar. Beträffande de utom fattig- och försörjningshus
varande fattiga, hvilka fattigvårdsstyrelse kunde finna till understöd
berättigade, fastställdes, att de skulle erhålla samma understöd, helst på sätt stadgan
bestämmer, i matportioner eller i kontanta medel till hyreshjälp.
I dessa understöd gjordes redan 1846 den förändringen, alt soppa
utdelades endast under den kalla årstiden, hvaremol den kontanta hjälpen
något ökades. Senare företogos ytterligare förändringar i dessa
bestämmelser, såsom i det följande omförmäles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
