Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på ett mer husfaderligt sätt, och wara, om jag så får säga, kringwåndrande.
Detta har jag föreställt mig kunna ske sålunda, att hela Stockholm
indelades i t. ex. 100 eller 150 districter, som skulle uppdragas åt hwar sin
Chef, med åliggande att, utan något arfwode, flitigt besöka de fattiga i deras
boningar, söka tillwinna sig deras förtroende, bewaka deras hushållning och
lefnadssätt, samt bistå dem med goda råd och nödigt understöd ur den
allmänna fattigkassan. Dessa Chefer skulle utgöra den egentliga fattigwården
och sammanträda på bestämda tider, till gemensam öfwerläggning, under
Öfverståthållarens ordförande.––––––-Hwad sjelfwa understöden beträf-
far, wore först och främst angeläget, atl de lemnades i rättan lid: ty likasom
den största eldswåda hade i sin början kunnat förekommas med några få
droppar watten; så kan också mången familj räddas ifrån nöd, elände och
slutlig undergång, medelst en liten penning, gifwen i olyckans första början.
Dernäsl borde understöden icke alltid lemnas i penningar, utan efter
omständigheterna äfwen i matwaror, wed och kläder, till hwilken ända
upphandlingar torde böra göras de tider, då prisen äro lindrigast. Och slutligen
skulle, såsom en wäsendtlighet, höra till denna plan, att understöden helst
lemnades såsom försträckning under uttryckligt förbehåll, atl småningom
återgäldas; och att Distrikts-chefen skulle imellerlid få bewaka låntagarens
inre hushållning och lefnadssätt».
Författaren till en af motskriflerna förnekade befintligheten afen större
dödlighet i Stockholm än i andra hufvudstäder, men han delade i öfrigt
många af de ofvan uttalade åsikterna och lämnade i fråga om de falligas
lefnadsförhållanden en, om möjligt, ån dystrare skildring.
Om den fattigare befolkningens bostäder yttrar han: »Ingen, som icke
varit i tillfälle alt se dessa usla nästen, lärer derom kunna göra sig ett rätt
begrepp. Flera familjer nödgas bo tillsammans i ett rum, i anseende till
hyrornas och wedens dyrhet och minskningen af sådana boningsrum, som
de möjligen kunna mäkta att hyra; sedan trähusen blifwit för gamla, rifwas
de ned, och nya af sten uppbyggas och inredas wanligen för bättre folk, i
afsigt att få större hyror, ehuru hyresbehållningen torde ofta biifwa mindre
af de ombyggde stenhusen, än af de förra dåliga kojorna. Det uslaste rum,
utsatt för drag, fukt, läck wid nederbörd och som om wintern mera wärmes
af många menniskors inpackning än af eldningen, kostar 30 å 50 R:dr B:ko
om året, repareras sällan af wärden och ännu mindre af de fattiga
hyresmannen. ––––––––––– Kanske vore tiden nu inne atl werkställa ett för några år
sedan wäckt förslag, att anwända något af stadens
Brandförsäkrings-kon-tors öfwerskjutande tillgångar till uppbyggande af hus med tjenliga rum för
de fattiga och den arbetande klassen, emot billig hyra».
Såsom bevis på den rådande osedligheten framhåller han särskildt
missbruket af brännvin, »som yttrar ett ganska menligt inflytande icke allenast
på den nu uppwäxande, utan ock på den kommande generationen.––––––––––-
Uti detta missbruk ligger äfwen allmännaste orsaken till det mindre goda
uppförande, man hos soldatesken och den arbetande klassen så ofta finner
ega rum emot deras hustrur, jemte deraf härrörande lättja och
försummelse atl bidraga gemensamt till deras och barnens föda, wård och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
