Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen skilja dem från tjänsten i stället för att han, såsom han själf skrifvit,
nu »ifrade, hotade och skrämde vederbörande».
Framförallt gör memoarskrifvarens framställning om förhållandena
inom de under fattigvården lydande inrättningarna ett pinsamt intryck.
De ulgifna revisionsberättelserna hade sannerligen icke sparat på
anmärkningar mot deras skötsel. Men sådana hårresande skildringar öfver elände
och nöd, som i föreliggande memoarer, stå där icke att läsa.—
Öfverståthållaren besökte försörjningshusen »och fann allt vanvårdadt, dörrar och
fönster sönder, eldstäder knapt brukbara, och de falliga! Hunger,
sjukdom, knapt trasor att skyla kropparna». Han besåg förrådsrummen »och
fann stora hopar nyss inköpt, rutten potatis, rullen strömming m. m. s., allt
uppfördt i räkningarna för det pris, som fullkomligt god vara i del högsta
borde kosta». Han befallde undersökningar, »men den ene skylde på den
andre, och inga vissa personer borde efter stadgarna svara för inköpen; allt
var med llit så intrassladt, alt ingen viss kunde tilltalas». — Sä besökte han
Barnhuset. »Hvilken fasal Bleka, utinagrade ammor hade merendels två
usla, kvidande barn att gilva di, hvilka fåfängt sökte födan i deras
förtorkade bröst. Dock funnos några få undantag af ammor, som nyss voro
dit-komna. Jag frågade efter, huru mycket och hvad de fingo lill födan om
dagen, sedan såg jag på föreskriften om hvad de borde få, och fann
skillnaden. Jag befalde i deras närvaro föreståndaren att gifva dem fullt ut,
hvad de borde hafva.–––––––––Under en upptänd vrede öfver egennyllans
omänsklighet hade jag dock svårt att återhålla tårar, och ehuru många år
äro sedan förflutna, händer ännu, då jag tänker på mina besök på
Barnhuset, alt jag tror mig höra det hjärtkrossande sorlet af en mängd
svältandes, döendes, oskyldigas kvidan. O, hvad oerhörda grymheter begås i
mörkret under läckelset af välgörenhetsanstalter! Jag såg sedan
på de äldre barnen och fann dem utinagrade, med armar och ben som
trästickor, med stora bukar och blåbleka, plussiga anleten. Jag
underrättade mig om deras föda — mest potatis. Jag besåg förrådsrummen —
rutten potatis. Det var en rik källa lill inkomst. Rutten potatis ficks så godt
som för intet, och, som sagdt är, uppfördes den i räkningarna som god».
— Slutligen besökte han Spinnhuset och Dan viks hospital. »Dante skulle
svagt beskrifva dessa ställen. Kommersekollegium hade under sin
förvalt-ningslid låtit läkarna bestämma kvantiteten af mat, som nödvändigt
fordrades att uppehålla en fullväxt människas lif, och de hade ej tagit
runde-ligen till. Men sedan spinnhuset kom under faltigvårdsdirektionen, hade
andra läkare för att ställa sig in hos styrelsen och genom besparing vid
spinnhuset m. m. skaffa medel till de öfriga obarmhertighetsverken,
förklarat, att en tredjedel mindre mat vore nog. Vid Danviken hade samma
kvantitet förr varit utsatt och på samma sätt sedan minskad. Jag spar
läsaren beskrifningen om de af lidande furialiska skepnader, jag såg på bägge
dessa ställen. Vid direktionens nästa sammankomst framslälde jag detta
elände och yrkade, att den indragna tredjedelen måtte återställas.–––––––––
Det blef votering, och pluraliteten blef emot mig.––––––––-Nästa samman-
komst öppnade jag med följande ord; »Jag bör tillkännagifva, att allmän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
