Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andzhusedt, helgeands holmen, och thedt folk ther ingiffwäs och
jnnelig-ger». Därmed var dock ännu icke någon centralisering af stadens fattigvård
genomförd. Denna verkställdes genom k. bref 1531,1 som förordnade, »ath
gråbrödhracloster j wår stadh Stocholm ther först gråbrödhra och sedban
S. Claresystrer en tijdh long vtj warit haffua, må och skal her eliter waru
till itt helgeandz hwss, ther faltigha siuka mcnniskior vlhi vphollas skola,
och ther med t skola the fattighe siuka som nu liggia j thet helgeandz hws som
nu är och teslikes j andra siukestughorj stadhenom leggias j samma Closter-.
De kloslerbyggnader, uti hvilka det nya Helgeandslmset var ämnadl
att inrymmas, lågo på Gråmtinkeholmen, söder om den gamla kyrkan,
såsom ock synes af den här bifogade, nu kända äldsta kartan öfver Stockholm.
Vid den tid, då stadens fattigvårdsanstalt skulle öfverflj-ttas, hade
Grå-munkebröderna eller, som de rätteligen böra kallas, Franciskancrbröderna
redan lämnat sitt kloster. I ett af de omkring kyrkan och kyrkogården
uppförda boningshusen vistades, på konungens befallning, några från det
indragna Sanet Clara klostret förflyttade systrar. Dessa erhöllo emellertid löfte
att intill sin död få kvarblifva på Gråmunkekolmen med skyldighet för dem
alt, sa länge de förmådde, vårda sig om de sjuka i Ilclgeandshuset.
Härmed var centraliseringen af fattigvården i hufvudstaden genomförd
och den egentliga ledningen af densamma anförtrodd åt den borgerliga
myndigheten. Huruvida en dylik åtgärd vid den tiden icke var förhastad, är nu
svårt att säga; men med de begränsade lokaler och andra tillgångar, öfver
hvilka den förvaltande myndigheten liadc att förfoga, kunde borgmästare
och råd knappt förebygga, att icke, såsom ditintills, fattiga lågo »på
gatorna och i rännstenarna» eller stodo på torgen eller vid kyrkdörrarna och
am-opade medmänniskors barmhärtighet. Från den stund fattigförsörjningen
blifvit en statens angelägenhet, kände sig de enskilda icke längre manade
alt, säsom förr, upprätta eller på sin bekostnad underhålla
välgörenhetsanstalter. Fattigvården i Stockholm fick tills vidare reda sig med sitt
Helge-andshus och sitt S:t Görans hospital. Men dess bättre skulle det icke dröja
många år, förr än konungen fann sig nödsakad att ersätta Helgeandshuset
på Gråmunkeholmen med ett nybyggdt hospital vid Danviken utanför den
k. residensstaden.
Del faller af sig själft, att de gamla klosterbyggnaderna på
Gråmunkeholmen aldrig kunde utan genomgripande förändringar blifva lämpliga för
en fattigvårdsinrättning. Men, märkligt nog, anföres såsom enda skäl för
förllyttningen till Danviken, att »en mechtig ondh stanck» från
Helgeandshuset spred sig vidt omkring i trakten, och att vattnet, i hvilket de sjukas
kläder tvättades, flöt med strömmen »umkringh slottet och hele stadhen»,
hvarföre konungen beslöt, alt en ny inrättning skulle med det snaraste
uppföras vid Danviken, och anslog till en början därtill fyra hundra mark
örtugar. »Och vele vij alth the skole bygge först thenn Sluffve, ther the
Gustaf I:s Hegistratur, VII. s. 252.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
