Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23. Den 4 juni 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bilder från Guds verk i
Halland.
Hallands Ansgariiförening har för en tid
sedan firat ett jubileum, varvid även redogörelse
lämnades för arbetet i gångna tider. Vi låta här
följa några bilder därur:
Vid slutet av 1700-talet rådde överallt i vårt
land och icke minst i Halland ett fruktansvärt
andligt mörker. En av statskyrkans män, biskop
Hedrén, säger härom: »Grova djuriska laster,
utsvävningar och lättsinnighet av alla slag,
sedeslöshet, trolöshet, bedrägeri äro hos oss tyvärr
icke sällsynta.» I början av 1800-talet började
några enstaka ljus lysa i mörkret. Prästmännen
Engman i Drängsered, Lindrot i Enslöf och
Törnblom i Vinberg voro på Jesus sant troende.
Genom deras anderika predikan blevo många
omvända till Gud. Särskilt var detta förhållandet i
Enslöf.
Sedermera verkade tvenne andra prästmän,
nämligen kyrkoherdarna Svensson i Femsjö och
Torin i Ostad genom täta predikobesök på olika
platser i Halland. Den andliga rörelsen tog först
sin början i Enslöf, där många blevo omvända
särskilt genom Lindroths verksamhet.
På 1850-talet började några lekmän predika
först i Enslöf och sedan på flera andra platser
inom länet. De första predikanterna voro Johnsson
i Högsered, Lars Rutström, Magnus Nilsson,
J. Ahlström m. fl. Trots fiendskap och
motstånd från allmänhetens och prästernas sida gick
rörelsen sakta men säkert framåt. Även i Halmstad
fanns en liten skara, som sammanslöt sig
till en förening. Dess förste predikant var J.
Mellgren, som verkade där i åtta år. Tid efter
annan besöktes Halland av predikanter från
Jönköping och Varalöf.
År 1875 antog Halmstads missionsförsamling
till ordinarie predikanter P. Larsson och L.
Johansson. Året därpå inflyttade ritläraren Fr.
Engelke till Halmstad. Han deltog från första
dagen med liv och intresse i verksamheten. Från
denna tidpunkt kan man säga, att verksamheten
tog riktig fart. Väckelse utbröt i Halmstad, och
stora skaror inströmmande från landet till dessa
möten. Offervilligheten växte, och rikliga medel
för verksamheten inflöto, varför föreningen ansåg
sig i stånd att kunna avlöna flera predikanter.
Predikanterna O. Söderberg, J. M. Ahnström,
N. Thorin och K. F. Kaldén kallades. De två
förstnämnda avlönades gemensamt av Enslöfs och
Halmstads missionsförsamlingar. N. Thorin
arbetade närmast utan lön.
Redan vid denna tid hade predikanterna
regelbundna predikoturer. I Halland besöktes tio
platser: Enslöf, Snöstorp, Eldsberga, Tjärby,
Veinge, Slättåkra, Tönnersjö, Gunnarp, Torup.
I Kinds härad besöktes nio platser och i Småland
trettionio platser. Från de flesta av dessa platser
insändes bidrag till predikanternas underhåll.
Det vänskaps- och brödraband, som under
denna tid knutits mellan missionsvännerna i
Småland och Halland, tog sig uttryck i bildandet av
en båda provinserna omfattande missionsförening,
som kom till stånd 1894 under namn av Hallands
och Västra Smålands missionsförening. Dess
förste ordförande var L. J. Johansson, Halmstad,
och de första predikanterna voro Daniel
Benjaminsson, C. V. Johansson och Oscar Persson.
För att kunna koncentrera verksamheten i
Halland på mörka orter beslöts redan hösten 1898
vid ett möte i Halmstad att missionsföreningarna
i Halland skulle utgå ur ovannämnda förening
och bilda en särskilt för Halland avsedd förening
under namn av Hallands Ansgariiförening. Denna
förening höll sitt första möte med ombud från
fyra olika föreningar den 7 januari 1899, då
stadgar antogos och styrelse valdes.
Föreningens första styrelse utgjordes av F. L.
Hansson, G. Thorén, O. Andersson, O. W.
Isberg, M. P. Persson, E. Gustafsson och Alex.
Andersson. Under de gångna 25 åren hava tre
av dessa avlidit, två ha flyttat till andra
verksamhetsfält, och en har av annan anledning
avgått. Endast den sistnämnde står kvar i styrelsen.
Under 25-årsperioden har föreningen haft
följande ordinarie predikanter: O. Söderberg, Gust.
Pettersson, E. M. Eriksson, Klas Johansson, J.
P. Henriksson, A. Fast, Gust. Amandus, A.
Jonér, Carl Adolfson och R. Strömberg. Dessutom
hava ett 20-tal andra verkat som extra predikanter
under kortare och längre tider.
Då föreningen bildades 1899, fanns i länet sex
missionshus. Och nu vid tjugufemårs-jubileet
finnas på följande platser kyrkor och missionshus
inom länet anslutna till ansgariiföreningen:
Halmstad, Halsbo, Oskarström, Sennan, Johansfors,
Fröslida, Rydöbruk, Sofieslätt, Tönnersjö,
Falkenberg, Varberg, Veddige, Värö fiskläge,
Backa och Älvsåker. Dessutom finnas andra
predikolokaler på åtskilliga platser.
Ett för missionen i Halland synnerligen
betydelsefullt beslut fattades på Ansgariiföreningens
årsmöte den 24 februari 1911, då initiativet togs
till bildandet av Hallands Ansgariiförenings
Ungdomsförbund. Detta förbund har utvecklats på
ett synnerligen glädjande sätt. Till H. A. U. äro
anslutna elva lokalföreningar med ett sammanlagt
medlemsantal på cirka 400.
Inkomster och utgifter under Ansgariiföreningens
första verksamhetsår balanserade på kr.
2,186: 67 mot kr. 10,307: 79 år 1924. Under
nämnda period har föreningen haft en inkomst
på 151,976: 16. Anslutna församlingar till
Ansgariiföreningen ha under 25-årsperioden haft en
inkomst av 866,375: 18 kronor.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
