Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
det land, der din vagga stod, der du virade din
lager, der du kämpade och vann.»
»Och nu farväl! — det sista; — sångens vågor,
Melodiskt vagge det hän till den graf,
Som grönskar fjerran under söderns lågor,
Och som ett hem åt nordens pilgrim gaf!
Ett kors — en tårpil -— blott det hemmet pryda —
Så ville du —martyrens lif de tyda.»
»O, slumra der fran sorgerna och qvalen,
Du bleka lilja! — Lifvets ve forglém!
Och lyss till tonerna af näktergalen,
De vagga in dig i en bättre dröm.
Nu har du frid, ej störd af jordens smärta,
Och rosen blommar ur ditt brustna hjerta.»
»Se! minnets engel vid din graf skall vaka,
Och troget hviska hvad du en gång var.
Ty, hur än tidens stormar jorden skaka,
Ett äradt namn står likväl evigt qvar..
Och om ditt stoft ock bor i södra jorden,
Din ära bor dock evigt wqvar i norden!»
Festen slöts med en slutsång af Herr Magister
Knut Geijer, till Herr Ahlströms musik, och hvars
sista vers är följande:
I Söderns jord det göms en ädel qvinnas graf;
Dröm ljuft din blomsterdröm, du konstens vår¬
darinna -—
Det lekande behag, som du åt dikten gaf,
Din konst har flytt med dig, ditt namn ej skall
försvinna.
DO Eee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
