Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
177
Förekommer i granit, såsom vid Penig, Zinuwald och Altenberg
i Sachsen, Rozena i Mähren, Ural, Cornwall och Norra Amerika, samt
Sverige vid Utö jerngrufvor i en malmlagret öfvertvärande granit-
gång, i sällskap med andra lithionförande mineralier såsom petalit,
triphan, turmalin.
157. Magnesiaglimmer =
2(Mg, Fe) 0. Si 02 2 Al2 03 .3 Si 02
(Enaxig glimmer. Biotit.)
Synes vara sammansatt af singulosilikater, i vexlande bland-
1 II
ningar, nemligen af silikaterna 2 R(I)2 0. Si 02, 2 R(II)O.Si 02 och
iv ii iv
2R(IV)2O3 . 3Si02 då R(I)=K,Na,H, R(II)=Mg,Fe och R(IV)=Al,Fe.
Hexagon. syst. Kristallerna mest tafimelformiga genom för-
herrskande af o P., vanligen i stor- eller grofbladiga massor el-
ler fjälligt skiffriga aggregater. Basiska genomgången högst tyd-
lig. Mild, stundom något spröd, i tunna lameller elastiskt böj-
hg, optiskt enaxig.
Färg mörkgrön eller mörkbrun, i gröna, bruna, svarta eller
grå, mest mörka nyanser. Metallartad perlemorglans på tydli-
gaste genomgångsytan o iV., eljest glasglans, genomskinlig, men
blott i ringa grad. Eg. im. = 2,7-3,1. 11. = 2,s-3. För blås-
rör smälter trögt till ett grått eller svart glas. Sönderdelas full-
ständigt af svafvelsyra, men obetydligt af saltsyra.
Förekommer mera sällsynt än kaliglimmern såsom en bestånds-
del i vissa basalter, porfyrer, trachyter och graniter äfvensom på malm-
förande lager. Bildar med fältspat och augit bergarten minette. Norra
Amerika, Grönland. Kristalliserad från Vesuv, Laacher sjön, Eifel,
Pargas i Finland, Sala i Sverige m. fl. ställen.
Hit hörer rubellan (brunröd), i sexsidiga tafior i wacka och por-
fyr från Böhmen.
Lepidomelan, svart, fjällig, ger grönt streck; sönderdelas af salt-
syra med qvarlemnande af perlemorglänsande kiselskelett och finnes vid
Malmbergskärrs-grufvan å Persbergsfältet i Wermland.
Manganofyll är en röd magnesiaglimmer från Pajsbergs, Lång-
bans och Jakobsbergs grufvor i Wermland, som utmärker sig genom sin
höga halt af manganoxidul, hvilken kan uppgå till 21 %. Föröfrigt
sammansatt efter Biotitens formel.
158. Pyrosmalit = 2 (H2 , Fe, Mn) (0 , Cl2) - Si 02.
Liksom föregående ett singulosilikat; en del syra är ersatt af klor,
som ingår till ungefär 4 %.
Hexag. syst. Vanligen ett prisma i kombination med basiska
planet co P. o P.; har en tydiig genomgång, parallel med det sednare
och på detsamma en karakteristisk, metallartad perlemorglans, samt
trenne andra mindre tydliga parallela med co P.
Färg grönaktigt ljusbrun till olivgrön med dragning åt grått
Streck något ljusare; brott ojemnt; glasglans; ogenomskinlig till genom
lysande. Eg. v. = ~ H. = 4, -4,5. För blåsrör i kolf ger först vatten,
sedan jernklorid och blir derpå svart. Upphettad på kol ger den
klorlukt och smälter sedan till en glänsande strålgrå magnetisk kula.
Med flusserna ger den för öfrigt jern-, mangan- och klorreaktioner.
Sönderdelas af syror.
Förekommer kristalliserad vid Nordmarks grufva i Wermland
och derb vid Dannemora.
Sjögren, Mineraloqi (3:dje uppi.) 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
