Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
brott i Dalarne, Svartsångs-, Aug- och Kammargrufvorna samt Taberg
Wermland, Elfstorp i Nerike.
Pektolit (Ca, Na2, H2) 0 . Si 02; är således en Wollastonit, der
en del af kalkjorden ersättes af natron och vatten. Kristalliserer
monosym. syst. fullkomligt isomorft med Wollastonit, i långt stängliga
individer: ~enomgångar parallela med c~ 1?
Före ommer vanligen derb i klotformiga aggregater eller såsom
sprickfyllnader af stänglig och trådig textur. Färg hvit, grå, gulaktig.
INågot perlemorglänsande. Eg. v. - 2,7-2,9. H. 5. Ger i koif vatten
och smälter i tång till en blåsig emalj. Pulvret sönderdelas af saltsyra
under afskiljande af slemmig kiselsyra. Glödgas mineralet förut, ras
med saltsyra ett kiselgele.
Förekommer i smärre, högst tumstjocka spriekfyllnader vid Lång-
bans jerngrufvor i en chloritartad sköl. Utomlands i vulkaniska berg-
urter i Monzonibergen i Tyrolen, på ön Skyc och andra ställen i Skott-
land m. fl. st.
108. Pyroxen= jMgO.CaO.25i02
~Mg 0.A12 03. 5i02
(Diopsid, augit, Salit, malakolit.)
1. kemiskt afseende skiljer man mellan lerjordsfria och ler-
jordshaltiga pyroxener. De lerjordsfria innehålla blott det första
af de i ofvanskrifne formel tecknade silikaterna, i himilket en del
af kalk- eller talkjorden är ersatt af jernoxidul; hit höra diop-
sid, Salit, malakolit, kokkolit och Hedenbergit. 1 de lerjords-
och jernoxidförande augiterna ingå, utom samma silikat som i de
föregående, äfven Mg 0 . Al2 03 . Si 02, i hvilket äfven en del
Al2 03 är utbytt mot Fe 203. Hit höra den svarta augiten och
IFassait. ]Jilionosym. syst. med stor rikedom på ytor; så att man
känner öfver 50 partialformer. De vanligaste äro o P, - P ~,
1? ~ Pc~, P,, – P. Kristallerna vanligen kort, stundom långt
prismatiska, sällan tafimelformiga. Tvillingsbildning temligen van-
lig. Afven derb, i korniga och stängliga aggregater. Genom-
gångar efter augitprismats planer, otydliga efter ortho- och klino-
diagonala planparen. H. = 5-6. Eg. v. = 2,9-3,5. Färglös
eller oftare färgad, grå, grön eller svart. oe-
nomskinlig. Glasglans stundom perlemorglanspå@A~. 1i e
optiska axlarne ligga i symmetriplanet (klinodiagonala pinakoi-
den). Svagt dichroitisk i motsats mot hornblende. Smälter för
blåsröret antingen lugnt eller under blåskastning till ett färglöst,
grönt eller svart glas; för flusserna ofta jernets reaktioner. Sön-
derdelas ofullständigt af syror.
Man skiljer på följande pyroxenvarieteter:
a) Lerjord- och jernoxid fria.
Diopsid= Ca 0. Mg 0. 2 Si 02. (Fig. 163).
Med 56 kiselsyra, 26 kalkjord och 18 talkjord, de senare
ersatta af några procent jern- och manganoxidul; är egentligen
samma varietet som näst efterföljande men skiljes från denna der-
igenom att diopsiden förekommer vackert kristalliserad i gråhvita,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
