Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi - 2) Mineraliernas fysiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
42
#förut ytan be, så ser ögat i e återigen bilden af rn i riktningen e n. Kri-
stallen har då vridits vinkeln d b c som är supplementet till den sökta
vinkeln e b e Yridningen af kristallen och afläsningen af vridningsvin-
keln försiggår genom att förena kristallen med en graderad cirkel (lim-
bus), i hvars vridningsaxel kristallkanten är noggranut instäld. Yanli-
gen betraktas kristallen vid mätningen genom en med hårkors försedd
tub, hvarigenom reflexbildeu något förstoras och skärpes. Noggranhe-
ten af mätningen beror i första rummet på kristallytornas jemuhet och
sJ)egelglans och kan i gynsammna fall uppgå till några få sekunder.
2. Om mirieraliernas fysiska egenskaper.
Mineraliernas fysiska egenskaper kunna indelas i 1:o sådana,
som bero på kohesionen; hit höra klyfbarhet, brott, hårdhet,
téinjbarhet. 2:0 sådana som bero på förhållandet mellan massan och
volymen: egentlig vigt. 3:0 optiska egenskaper: ljusbrytning, ge-
nomskinlighet, färg och glans. 4:0 termiska egenskaper: smalt bar-
het, utvidgning genom värme samt 5:0 inagnetiska och elektriska
egenskaper såsom maguetism, friktions- och termoelektricitet.
1. Kohesion.
Med kohesion eller kohesionskraft menas det motstånd, som
hvarje kropp gör mot de yttre krafter, som söka skilja dess par-
tiklar från hvarandra. Mineralierna äro i afseende på kohesionen
antingen fasta eller flytande. Vid de fasta mineralierna märkas
följande af kohesionen beroende egenskaper:
Klyfbarhet. Likasom en viss yttre forizn med bestämda vink-
lar tillkommer de fieste mineralier, om de få fritt utveckla sig,
likaså tillkommer dem äfven den egenskapen, att efter vissa
rigtningar lättare låta sönderklyfva sig än efter en annan. Detta
beror derpå, att hos hvarje mineral i olika rigtningar förefinnes
olika grad af kohesion, och i de rigtningar der kohesionen har
sitt minimum låter mineralet naturligtvis lättare sönderdela sig
än i andra; sönderdelningsytan blir då vinkelrät mot rigtningen
för minsta kohesionen. Man kallar dessa rigtningar för minera-
lets genomgångar, och de dervid uppkomna ytor för genomgångs-
ytor och särskiljer de olika graderna af klyfbarhet såsom ganska
tydlig, tydlig, mindre tydlig, otydlig o. s. v. Man undersöker
ett minerals genomgångar antingen genom slag af en liten hain-
mare eller genom en fln mejsel.
Hvaije mineral har alltid konstant samma genomgångar,
ehuru de stundom kunna framträda mer eller mindre tydligt, och
hvaije genomgångsyta är alltid parallel med ett kristallplan hos
en motsvarande kristallform. Hvaije mineral, som har genom-
gångar i en rigtuing, måste äfven hafva dylika i öfriga till kri-
stallformen hörande likartade rigtningar. Man benämner genom-
gångarna efter den kristallform, med hvars planer genomgångs-
ytorna äro parallela.
Af genomgångarna kan man stundom med lätthet bestämma
kristallsystemet hos stycken, som ej visa någon regelbunden yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
