Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte taga sina ögon ifrån den. När allt var slut,
stannade han vid bordet och började fingra på
båten. Han kunde nästan inte tro [1], att den var
hans eller att det hela var sanning, och när han
stått där länge, sade han:
“Min båt är mycket vackrare än Olles.”
Det var det högsta Svante kunde tänka sig på
denna jord. Men när han hade sagt det, blev han
rädd, att Olle kanske skulle bli ledsen, och det ville
han inte, efter han själv var så glad. Därför sade
han efteråt:
“Men Olle ska’ få låna den.”
Svante förstod inte, vad alla människor skrattade
åt. Han mindes nog, att han inte fick låna
Olles, men det tyckte Svante var något helt
annat [2]. Ty Olle hade aldrig sönder sina saker, och då
gjorde det ju ingenting.
Nu hade pappa lovat, att den här dagen skulle
hela familjen få fara ut och segla. Och därför
hade pappa skaffat en stor segelbåt, som låg med
upphissade segel nere vid bryggan och väntade.
Detta hade Svante hela tiden varit mycket glad
över. Men han blev liksom litet snopen, när han
fiek höra, att han inte skulle få taga med sin nya
båt. Nog förstod han, att båten kunde gå sönder,
om den finge [3] vara med på en sådan färd. Men
han hade aldrig tänkt sig, att han skulle skiljas
från båten på sin födelsedag.
Det blev emellertid en vacker dag, och det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
