Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 507 —
visste, hur jag skulle kunna träffa dig ännu
smärtsammare än döden!"
Ralph stod i begrepp att lämna kullen och
återvända, sedan han noggrant hade mönstrat
ortsförhållandena, då han plötsligt på avstånd till vänster om sig
hörde skrammel. Det lät som åsneklockor, som
pisksmällar, rop, framdrivande av djur, allt detta ljöd så
klart och tydligt i den stilla månskensnatten, att Ralph
kunde förstå varje ord.
Vad kunde det vara? En karavan med resande,
som avsiktligt eller av en ren tillfällighet kom förbi
haciendan? I alla fall beslöt Ralph att vänta. Han
såg med kikaren bort i den riktning varifrån ljuden
kommo och såg nu två resvagnar följda av ett antal
mulåsnor och en mängd pådrivare. Dessutom redo
flera män framför och bredvid vagnarna. Hela tåget
erbjöd en ståtlig anblick.
Ralph anade, kände, att något överraskande väntade
honom, då han betraktade det annalkande tåget och
blodet stockade sig mer och mer i hans hjärta. Där
redo tvenne män bredvid vagnarna, deras gestalter,
ehuru han endast såg de mörka silhuetterna, väckte
minnen hos honom. Och där red ännu en man, som
absolut måste vara honom bekant. Tåget försvann för
några minuter bakom klipputsprången och träden.
Sedan dök det åter upp framför porten till haciendan, en
kraftig stämma, antagligen portvaktens, hördes:
"Varifrån kommer ni? Vilka är ni?"
Några ord växlades. Ralph lyssnade med
framsträckt huvud. Avståndet var betydande, men luften
underbart ren och natten så tyst. Han förstod icke
orden. Men han hörde rösternas klang, och han
skakades av en rysning. Sedan knöt han nävarna och
sträckte upp armarna, som om han hotade någon.
Strax därpå såg han en tjänare komma in i rummet,
i vilket Edmond och Dantes sutto — han såg båda
M. B. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
