- Project Runeberg -  Miljonbruden /
251

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 251 —

trä. I denna våning hade Yerrez och Richard fått sig
sitt rum anvisat, ett slags vindskammare.

Yerrez hade gått fram till det smala fönstret. "Vi
måste bort!" ropade han plötsligt. Jag ser någon, som
kunde upptäcka oss."

Han grep ögonblickligen sina vapen och ilade ut
genom dörren. Vad återstod Richard annat än att följa
honom? Han hade hellre stannat i vilket annat
sällskap som helst bara han hade sluppit vara tillsamman
med den andre. Men om han här blev fasttagen av en
trupp rebeller, så hotade honom en lång
fångenskap. Han grep därför sina vapen och följde Yerrez
nedför trappan. Denne kastade sig genast på sin häst
och befallde stalldrängen, att öppna bakdörren.
Richard var i nästa ögonblick vid hans sida. Yerrez
kastade ett guldstycke till drängen och ropade, att han
skulle betala värden och behålla resten för sig själv,
sedan sprängde han ut genom porten. Det var knappt
att Richard kunde följa honom. Värdshuset låg nästan
i stadens yttersta utkant. Efter några få minuter hade
de båda alltså nått fältet, som sträckte sig norr om
Providence längs Mississippi, och på en god väg
sprängde de fram som om det gällde liv och död.

Kanske var det även så. Ty efter en kvart sade
Yerrez: "Jag har sett Wooly. Han kom med Eliazar
Ge-sher just emot värdshuset. Om de förfölja oss, så måste
vi försvara oss."

Det begrep Richard och sporrade därför sin häst på
nytt. Arbetarna på fälten och folk som mötte dem,
sågo förvånade efter det, som rasande,
framsprängande paret. Varje gång, någon förbigående
granskade dem, sade Yerrez: "Fördömt folk! De
komma att förråda oss!"

"Skall vi inte slå in på en riktning åt vilken man inte
förmodar oss?" frågade Richard.

"Har naturligtvis för länge sedan tänkt på den
sa-M. B. 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free