- Project Runeberg -  Hamnen. Roman /
130

(1925) [MARC] Author: Gideon Martins
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han somnar och sover tungt. Det snörvlande lätet
stör hans grannar. De våndas, vrida sig, vända sig på
sidan, på ryggen. Ett ögonblick ligga de stilla,
lyssnande apatiskt till kören av rosslingar och kvidanden
från dem som äro mer sjuka än de. Sedan börjar oron
igen, medan klockan tickar — tickar — å — å — å —

När styrman Ankar åter vaknar för en lätt skakning
vid axeln, är nattljuset släckt, persiennen uppdragen
och dammkorn dansa i solglansen. Men vid bädden står
en flicka i blått, med en mugg i handen. Muggen
innehåller äggmjölk. Hon lägger sin bastanta, röda arm
om Ankars nacke, för upp huvudet och sätter muggen
till den sjukes mun. Några klunkar. Så glider huvudet
ner igen. Och biträdet går med en stum nick.

Plötsligt kommer Ankar ihåg något, som hädanefter
upprepas varje dag först om morgonen och sist på
kvällen: han ser på klockan. Hon går på elva.
Huvudvärken är borta. De obehagliga kväljningarna också.
Men hela kroppen känns som förlamad.

I detsamma far dörren upp och ett mummel tränger
in från korridoren: dr Tanner med svit gör sin
morgonrond. Han går från bädd till bädd, avläser
feber-och pulskurvorna, frågar och svarar, reflekterar högt
så assistenterna kunna passa på att tillägna sig
yrkes-detaljer utan att han själv behöver påpeka för dem
vad de skola lära. Kvalen, rosslingarna, de ängsliga
suckarna återhållas krampaktigt, när doktorn är inne.
Så snart han vänt sjuksalen ryggen, släppas alla dessa
gurglande, skrovliga, brustna, ängsliga läten åter loss.
Lidandet bisserar sitt disharmoniska tema, bisserar för
full orkester.

»Nå, hur mår vi i dag?» frågar dr Tanner
nykomlingen.

Nu kan Ankar tala. Han svarar:

»Jotack.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghamnen/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free