Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 3. Reglor för helsans bevarande - 4. Om menniskans intellectuella förmögenheter - Känsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—. 198 —
Nu måste vi ännu bifoga några för-*
klaringar öfver de aärskillda delarna af
det bela.
Känsel*
Känseln, såsom det nödvändiga
villkoret för alla själsverkningar, är, imån
uf organernas beskaffenhet, af olika
styrka och varaktighet. Det starkaste
intrycket göra föremålen uppå det egentligen
•å kallade känslosinnet» hvarest en
förändring i nerverna (känseln)
åstadkom-mes igenom omedelbart vidrörande af
föremålens gröfre delar* Detta sinne ar
derjemte det allmännaste och utbreder
sig öfverallt i kroppen. Smaksinnet är
att anse blott såsom en art af det
förstnämnda *)• Synnerligen stark och var*
aktig är nervernas retning i kroppens
inre delar, ty här nödgar den (i friskt
tillstånd) merändels oemotståndligt till
yttre handlingar, och alstrar sinnliga
begär. De sinnliga begären hafva samt-
*) Platner (neue Anthropol. I?r B:d* s. 320)
inskränker icke smaksinnet blott till tungans och
gomens nerver, utan tror, att det med en
ringare grad af tydlighet äfven råder i magen, i
tarmarna, och ännu svagare i de öfriga
kroppsdelarna i det är således, lika så väl som känseln, allmänt»
jnen dock verksammast uppl tungan och i gomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
