Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 3. Dryckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•314 Lifsmedlen.
Slutligen må vi äfven har omtala de humlesurrogat, som då
och då påträffats i öl. De utgöras af följande genom sina bittra
beståndsdelar utmärkta ämnen: malört, vattenklöfver, qvassia, stål-
ört, aloe, koloqvint, kockelkärnor, räfkaka eller stryknin, tidlösa.
Af dessa äro de båda sistnämnda högeligen giftiga, hvilket der-
emot icke är fallet med de öfriga.
Af många på socker rika fruktsafter beredes genom deras
jäsning vin, men främst bland dem alla till lukt och välsmak
står saften af vinstockens mognade drufvor, hvarför man också
endast tillägger denna saft, då den efter konstens och vetenska-
pens regler fått jäsa och klara sig, namn af vin i egentlig me-
ning. Af alla jästa drycker är vinet den äldsta och vinstockens
odling har från dess okända hemland utbredt sig till alla verlds-
delar, men för att drufvorna skola erhålla sin fulla mognad och
lemna drickbart vin måste, enligt Alexander von Humboldt, årets
medelvärme icke allenast öfverstiga 11,7° C., utan äfven på en
medeltemperatur under vintern af mer än 0,6° C. följa en som-
marmedelvärme af minst 21,2° C. och jemte värmen dessutom
•det omedelbara solljuset få tillfälle att inverka på dem. Långa,
varma somrar med soliga höstmånader, i synnerhet soliga och
varma dagar i oktober utöfva ett stort inflytande på vindrufvans
beskaffenhet, i synnerhet på hennes rikedom på socker. Sålunda
innehöllo t. ex. österrikiska drufvor under det mycket ogyn-
samma året 1847 på 12 delar socker 1 del syror, under det något
fördelaktigare året 1854 en del syror på 16 delar socker, men
under det synnerligen utmärkta året 1848 endast en del syror på
24 delar socker.
Numera odlas ett stort antal olika drufslag. Deras antal
uppgår till omkring 2000, hvilka kunna hänföras till 200 — 300
arter. I stort odlas likväl för vinberedning endast omkring 35
sorter, bland hvilka några af de vigtigaste enligt Bouchardat i
Frankrike äro de synnerligen fina, såsom dessertfrukt högt be-
römda chasselats, vidare svarta, grå och hvita pineaux, af hvilka de
fina bourgognevinerna och de äkta, musserande champagnevinerna
erhållas, carbenets och sciuvignons, som lemna de fina girondevinerna,
och slutligen muscats, grenache, mourvedre, picpouilles m. fl., som
gifva de rika, s. k. vins du mid/i. I Tyskland lemnar hufvudsak-
ligen rieslingdrufvan det rhenska vinet. Vinstocken älskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
