Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hungern. Njutningsmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Hungern. Njutningsmedlen.
och motsvarar icke heller noga den förtärda témängden. “Den
tyckes, säger Edw. Smith, dessutom bero af det sätt, hvarpå téet
kokas, så att ett starkt afkok, som afhälles från bladen och hål-
les varmt en längre tid, verkar starkare än om det lemnas att
stå en kortare tid“. Ivineserne säga, att “téet befriar från alla
osunda vätskor, fördrifver sömnaktigheten och helar eller lindrar
•hufvudvärk", och öfver hela verlden är det kändt såsom “den
dryck hvilken behagar utan att rusa“.
Té bör aldrig drickas för sig allena, om icke efter en kraf-
tig måltid eller af personer, som vanligen äta mycket, då i båda
fallen födans införlifvande med kroppsmassan och hennes omsätt-
ning i denna behöfver påskyndas. Deremot passar det icke så-
som dryck vid otillräcklig näring, således för den fattige, för svaga
och späda personer; bäst lämpar det sig för den mognare åldern
och bättre för mannen än för qvinnan. Teets missbruk framkal-
lar smärta i maggropen, stor nervretlighet och lindrig darrning,
gäspningar och blekhet, men dessa verkningar yppa sig endast
undantagsvis. I Kina och många andra téproducerande länder
drickes té utan alla tillsatser, hvilket annanstädes icke är fallet.
Vi liksom engelsmännen dricka vårt té med socker, mjölk eller
grädde, hvarigenom det samma mera erhåller egenskaperna af ett
näringsmedel.
Mindre retande på nervsystemet än té och kaffe verkar slut-
ligen c ho kolad en, som i stället innehåller en vida större mängd
näringsämnen än dessa båda och derför, i synnerhet då han, så-
som merendels ofta är fallet, kokas med mjölk, lemnar oss ett
behagligt och närande födoämne, hvilket ofta lämpar sig bättre
till bruk än té och kaffe.
Wiel jemför ganska träffande de tre berömda dryckerna, som
vi nyss behandlat, med temperamenten. Kaffe motsvarar det ko-
leriska genom sin ihållande retning, téet åter det sanguiniska ge-
nom sin flygtiga, snart öfvergående verkan och chokoladen slut-
ligen det flegmatiska temperamentet, alldenstund det yttrar sitt
inflytande på ett lugnare sätt och derjemte befordrar fettbildning.
Det fjerde temperamentet, det melankoliska saknar således re-
presentant, och detta är alldeles i sin ordning, ty ingenting föl-
mår bättre förtaga ledsnaden än det klöfverblad, som bildas af de
tre dryckerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
