Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Matsmältningen. Näringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Matsmältningen. Näringsämnena.
tarmsaften, sammanträffa och koncentreras. I tunntarmens nedre
del hafva de af magsaften lösta ämnena såsom ägghvita, fiber-
och ostämne till större delen redan försvunnit och blifvit upp-
sugna, de stärkelsemjöl innehållande ämnena åter blifvit förvand-
lade till socker, mjölksyra och smörsyra samt såsom fettämnen
införda i blodet, hvarjemte slutligen det fria fettet inträngt i
chylus och blodet. Ju närmare ändtarmen, desto brunare blifver
genom gallans färgämne chymusmassans färg, desto mer antager
den denna egendomliga exkrementlukt, som väsendtligen skiljer
sig från förruttnelselukten.
Analyser af stoluttömningärne visa, att de till sin hufvud-
massa bildas af födans osmältbara beståndsdelar såsom horn-
ämne, växtdelarnes träfibrer och cellväggar jemte återstoden af
gallan och tarmslemmet, hvartill i fasta exkrement kommer
en mycken liten mängd lösliga ämnen, men deremot rätt myc-
ket, mellan 11 och 12 procent, salter. Yid öfvervägande köttföda
anträffas ofullständigt lösta muskelfibrer, lemningar af senor och
fettväfnad. Efter växtämnen återfinnas visserligen de af cellulosa
eller träfibrer bestående formelementen oförändrade, men beröf-
vade sitt lösliga innehåll, och vid ymnigare förtärande af vegeta-
bilisk föda bibehålla sig i synnerhet stärkelsekornen längst, hvarför
efter potates stärkelsekorn sällan saknas i exkrementämnena.
Innan vi lemna matsmältningen, måste vi omtala gasernas
närvaro i tarmkanalen. Med spotten nedsväljes luft, hvars syre
utan tvifvel medverkar vid de olika kemiska förloppen i magsäck
och tarmar. Dessutom eger ett utbyte af gaser rum mellan tar-
marne och blodet, hvarvid syre upptages och kolsyra aflemnas.
Till kolsyran sälla sig i tunn- och tjocktarmen äfven jäsningsga-
ser, hvilka äro af olika slag allt efter födans beskaffenhet, men
vid vegetabilisk föda vanligen utgöres af väte och kolväte, hvar-
till komma små mängder af vätesvafla och fosforväte samt flyg-
tiga fettsyror, som förrådas af sin lukt.
Matsmältningen är således den fasta födans förvandling till
en sådan form, att de i henne befintliga näringsämnena kunna
öfvergå i kroppens safter. Endast för en flytande massa år det
möjligt att ur magsäcken och tarmen öfvergå i blodet. En sådan
flytande massa bildar också chymus, i hvilken företrädesvis fi-
berämne, ägghvita, fett, socker och stärkelsemjöl innehållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
