Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vattnet. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Vattnet. Jorden.
En bättre, mer genomgripande odling af vattensjuka land-
sträckor förbättrar sundhetsförhållandena pä dem. Visserligen
framkallar den första uppbrytningen af sådant land häftiga ut-
brott af febern, och under större delen af medeltiden, då odlin-
gen af Europas jord småningom utbredde sig från de begynnelse-
punkter klostren bildade, kan frossan betraktas såsom stående
sjukdom. Med noggranna försigtighetsmått låta likväl dess ut-
brott till någon del stäfja sig Hufvudsaken är att sörja för
de med odlingen sysselsatta arbetarnes varma beklädnad och
lämpliga kost och boning. I Sardinien bedrifves åkerbruk också
på träskmark, men bönderna veta väl skydda sig för den giftiga
luftens inflytande genom försigtighet i klädsel, föda och yal af
arbetstid under dagen. I sjelfva verket skyddar ingenting bättre
den italienska bonden och herden i Toscanas Märemmer, på Cam-
pagna di Roma och i de Pontiniska träsken mot den giftiga luftens
inflytande än bärandet af tröjan af getragg, och redan i den gamla
romerska forntiden klädde sig den romerska landtmannen bestän-
digt i tjocka ullkläder och lät aldrig elden på sin härd utslockna.
Kineserna söka vid arbetet på sina öfversvämmade risfält genom
förtärandet af stora mängder varmt té skydda sig mot hvarje af-
kylning. I de tropiska träsken och sumptrakterna med deras
yppiga, ännu af menniskohand orörda växtlighet äro visserligen
förhållandena andra och här träffas också de svåraste formerna
af malariafebern.
Hvad som emellertid genom utdikning af träsk och markens
torrläggning kan uträttas till helsotillståndets förbättrande visa
oss bäst de förändringar, som sedan Cromwells tid inträdt i Lon-
dons och dess omgifningars sundhetsförhållanden. På hans tid
uppfyldes dessa ställen af träsk och härjade malariafebern, så att
Cromwell erhöll öknamnet “träskkungen", och Murchison berät-
tar, att för 200 år sedan frossa och malariafeber hörde till landets
vanligaste sjukdomar. I frossan dogo både Jakob I och Oliver Crom-
well, som om denna sjukdom yttrar följande klagande ord: ‘‘Den
dygdigaste moder, bröder, systrar, tjenare, tjenarinnor, ammor,
hyresgäster, som bodde med oss mellan samma väggar, och nä-
stan alla invånare i vår egen ort och grannorten har jag sett an-
gripas af giftet och duka under"*). Med undantag af några få di*
~
*) “Matrem pietissimam, fratres, sorores, servos, ancillas, nutrices, conductitiaa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
