Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ariter ocb smultron (Fragaria vesca, chiJensis, alpina, m. fl.) ocb
deras varieteter.
§ 141. Sti c kelbär, Ribes uva crispa eller Ribes Grossularia,
bildar familjen Grossularieæ och hörer till 5:te klassen, l:sta
ordningen i Linnés system. Växer vild hos oss; genom odlingen har
den förändrats i en otalig mängd varieteter med större och större
frukter och många färger och formförändringar. Isynnerhet har
man i England frambragt de bästa, som ännu gå under namn af
engelska stickelbär.
Stickelbär älska en fet, kraftig, 1J—2 fot djupgräfd, något
ler- ocb kalkhaltig jordmån. Man brukar plantera stickelbär under
trädjen; detta låter visserligen göra sig, men frukterne blifva större
ocb välsmakligare på en öppen, solrik plats. Frukternes storlek
tilltager betydligt genom stark gödning och isynnerhet är kogödsel
härtill lämplig. Hvarje höst bör man lägga sådan omkring
bu-skarne, och på våren nedmyllas den försigligt, för att icke skada
rötterna. Under torra somrar eller i lätt, torr jord, är fördelaktigt
att äfven under sommaren täcka jorden omkring buskarne med
halm eller lång gödsel.
Förökningen af de arter man äger sker bäst genom
sticklingar; afläggare växa visserligen mycket lättare, men lemna aldrig så
vackra buskar, och duga ännu mindre, då man vill uppdraga
Stic-kelbärsbusken i stamform. Sticklingarne växa bäst, då de sättas i
September månad. Dertill väljas skott från samma året, så att ett
1—3 tums långt stycke af äldre qvisten medföljer skottet, annars
rotar det sig svårare; qvisten afskäres tvärt under ett Öga. Si
långt man ämnar sätta honom i jorden, bortskäras ögonen tätt intill
barken. Härigenom förekommes framdeles att så många rotskott
bilda sig, hvaraf busken skulle försvagas. Isynnerhet är detta
borttagande af ögonen nödvändigt, då man ämnar uppdraga buskarne
i stamform.
Sticklingarne sättas på en något fuktig jord och i skuggigt
läge, helst bakom en mur eller ett plank. De sättas så djupt, att
£ af deras längd kommer under marken, och det skadar icke om
de komma ända till 8 tum djupt. Är jorden torr, vattnas vid
sättningen och mossa täckes öfver sängen. Om hösten vattnas ej
oftare, men på våren äro, isynnerhet vid torr väderlek, ofta förnyade
spritningar af stor nytta. Man kan äfven sätta sticklingar på våren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
