Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7.
•då att barken sargas, utan sågen tages ut, när den är nästan
igenom, och det felande genoinskäres ifrån motsatt sida med en hvass
knif. Såret skäres, slätt med samma knif och förmedelst en större
knif och en trähammare klyfves stammén midt igenom märgen, åt
den slätaste sidan, lj—2 tum djupt. Knifven tages sedan ut och
en kil eller ett slämjern sättes i stället, men åt ena sidan, så att
man beqvämt kan sätta in qvisten å den slätaste sidan. Är
klyfningen något trådig, skäres den slät med en mindre knif. Sedan
formeras qvisten kilformigt, men helst med afsats å båda sidor och
så, att endast den ena sidan bibehåller bark; den andra sidan göres
smalare och barken borttages der, så att kilen erhåller formen af en
slö knif med tjock rygg. Kilen bör på
längden motsvara stammens klyfning. Den
nedstickes så, att den smalaste sidan
kommer inåt, och så, att saftgångame väl
motsvara hvarandra. Qvistar, som hafva
tunnare bark än stammen, böra derföre
sitta litet mera inåt stammen; äfven böra
qvistens båda afsatser komma att stå fast
på Stammen. (Se fig. 7.)
När qvisten är nedsatt, borttages
stäm-jernet eller kilen, hvarmed klyfningen
hölls öppen. På klyfningen, tvärs öfver
den afskurna stammen, lägges en spån af
den afskurna delens bark, eller också en lärflstrasa. Är stammen
tjock, så att den tillräckligt klämmer ihop klyfningen, behöfves
ingenting vidare än att lägga trädsalva ofvanpå och omkring
klyfningen och att sedan binda en lärftstrasa deröfver, såsom
vidlägg-ymp är omnämndt. Men är han ej tjock, så bindes bast omkring
och drages något hårdt till, så att qvisten kommer att sitta stadigt.
De gamle ympade vanligen 3—4 tum tjocka stammar och satte
i en klyfning tvenne qvistar, nemligen en å hvarje sida af
klyfningen, de gjorde till och med tvenne klyfningar, som korsade
hvarandra och trädet erhöll då 4 qvistar. Sätter man 2:ne qvistar i en
•klyfning, användes en smal kil, som håller klyfningen underarbetet
öppen och denna sättes då i midten, så att man beqvämt åt hvarje
rida kan insätta en qvist. Kilar ne på båda ympqvistarne formeras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
