Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Första Artikeln - 49. Guds försyn - 235. Det räddade barnet - 236. Knappnålen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUDS rÖESYN.
341
dan mannen genom Guds barmhertighet räddat ett
barn, hvilket å sin sida genom samma barmhertighet
blef anledning till hans frälsning, gick han med en
kristens liopp och frimodighet till döden.
!33ö. Knappnålen.
Es. 46, 4. Jag skall bära eder intill åldern och
intill-dess I grå värden; jag skall görat; jag skall
upplyfta, och bära och hjelpa.
I medlet af förra århundradet lefde i Danzig en
rik köpman vid namn Samuel Richter. En dag
inträdde i hans bod en fattig gosse om 10 år och
begärde almosor. Bodbetjenten, som hade brådtom och
i följd deraf var kort om hufvudet, svarade snäsigt:
"Du får ingenting; packa dig bara bort." ■— "Ack, gode
herre! Gif mig allenast ett stycke bröd!" sade den
lille, hopknäppande händerna. "Jag har sedan i går
middag ej ätit det ringaste." — "Gå din väg," fortfor
den obarmhertige mannen, och gossen smög sig
gråtande bort till dörren.
"Hvad står på?" frågade bodens egare, hvilken
från kontoret hört hela förloppet. "Ack, det är
ingenting annat än en envis tiggarpojke," svarade
bodbetjenten, utan att i sina förrättningar det ringaste
låta störa sig. I detsamma böjde barnet sig ned, tog
upp något på golfvet och aflägsnade sig långsamt.
"Hör, gosse!" ropade Richter, "hvad var det du tog
upp?" — "En J, nappnål," svarade det gråtande barnet,
vände sig till köpmannen och visade sitt fynd. "Hvad
skall du med den att göra?" frågade Richter,
medlidsamt seende ned på gossens nakna ben och
sönderslitna kläder. "Jag vill fästa i hop det största hålet
i min tröja; det skall ändå hjelpa att litet hålla ute
blåsten," svarade gossen, med barnslig öppenhet
betraktande den vänlige herrn. "Tycker du icke att
det är skamligt att tigga, då du ännu är så ung?"
frågade köpmannen. "Ack, käre herre, jag ville vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
