Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han vaknade först sent på eftermiddagen.
Långsamt kom livets verklighet över honom igen. Han
såg sig omkring. Joe hade tydligen haft förstånd nog
att smyga sig bort. Det var hänsynsfullt av Joe,
tänkte han, och så somnade han igen.
De närmaste dagarna var Joe alldeles för upptagen
av sin nya tvättinrättning för att besvära honom
synnerligt. Det var inte förrän dagen innan han
skulle resa som tidningarna omtalade att han skulle
bege sig i väg med Mariposa. En dag, när
självbevarelseinstinkten grep honom starkare än vanligt,
lät han en doktor undersöka sig. lien det fanns inte
något fel. Både hjärta och lungor voro utmärkta.
Alla hans organ arbetade fullkomligt normalt.
Doktorn sade honom att det fanns inte en man sådan som
han på tio tusen, och drabbades han inte av någon
olyckshändelse, kunde han godt leva tills han blev
hundra år.
Men Martin visste att Lizzies diagnos hade varit
riktig. Fysiskt var det nog ingen fara med honom.
Det var »tankemaskineriet», som det gått på tok med,
och det fanns ingen annan bot för det än att resa till
Söderhavet. Men nu, när han skulle resa, kände han
ingen längtan att komma bort. Söderhavet hänryckte
honom inte mera än den borgerliga civilisationen. Han
skulle nog inte komma att känna sig bättre förrän han
väl var ombord och på väg.
Sista dagen blev honom en svår prövning. Efter
att ha läst om hans avresa i morgontidningarna kommo
Bernard Higginbotham och Gertrude med hela
familjen ävensom Hermann von Schmidt och Marian för
att säga farväl. Så var det affärer att sköta, räkningar
452
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
