- Project Runeberg -  Martin Eden /
201

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

smekte hennes hand i väntan på att hon skulle
fortsätta.

»Men jag är förfärligt intresserad för honom», fortfor
hon. »På sätt och vis är han ju min skyddsling, och
så är han ju den förste manlige vän jag haft — inte
precis vän, snarare skyddsling och vän på en gång. Ibland,
när han riktigt skrämmer mig, tycker jag att han är
som en bulldogg jag fått att leka med, han sliter och
sliter och visar tänderna och hotar att rycka sig lös.»

Hennes mor väntade på nytt.

»Jag tror han intresserar mig alldeles som en bulldogg.
Och det finns mycket godt hos honom också, men
mycket som jag aldrig skulle kunna tycka om — på
annat sätt. Vet du, jag har tänkt mycket. Han svär,
röker och dricker, han har slagits med knytnävarna och
det tycker han är roligt, säger han. Han är allting en
man inte bör vara, en man jag inte skulle vilja ha» —
hennes röst sänktes — »till make. Och så är han för
stark. Min prins måste vara hög och smärt och
behagfull, en riktigt förtrollande prins. Nej, det är
verkligen ingen fara för att jag skulle förälska mig i Martin
Eden. Det vore det värsta öde som kunde drabba mig.»

»Men det är inte detta jag egentligen talar om»,
invände modern. »Har du tänkt på honom? Han är
ju omöjlig på alla sätt och vis, och antag nu att han
skulle bli kär i dig?»

»Det är han ju redan», utropade hon.

»Det var ingenting annat att vänta», sade mrs Morse
sakta. »Det måste alla bli som lära känna dig.»

»Olney hatar mig», utropade hon häftigt. »Och jag
avskyr Olney. Jag tycker alltid att han är som en
katt som smyger omkring. Jag blir elak i sällskap med

201

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free