- Project Runeberg -  Små Berättelser om Märkeliga Orter i Sverige. Liten geografisk läsebok för barn och ungdom /
119

(1868) [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Fjällen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

20.

Fjällen.



92. Innan vi lemna dessa nordliga trakter, må
vi kasta en blick på de höga snöklädda bergen. Flera
resande hafva varit deruppe och lemnat beskrifningar
om dem.

Då man öfverstigit gränsen för tallen och
granen (vid pass 2,800 fot nedom gränsen för den eviga
snön), utgör björken ensamt den låga skogen. Med
en kort, vresig stam samt stela, knotiga grenar
tyckes den sätta sig till motvärn mot den häftiga
fjällblåsten. Dess ljusgröna lifliga färg fägnar väl ännu
ögat, men är tillika ett bevis på växtlighetens
vanmakt. Snart blir denna skog så låg, att man kan
öfverse den hel och hållen, om man uppstiger på en
tufva. Den glesnar allt mer och mer och lemnar
rum för solvärmen att framlocka fjällväxten. Fälten
betäckas af renmossa, björken upphör alldeles, och
fisk finnes ej mer i något vatten.

Högre än 800 fot nedom snögränsen, der
renmossa börjar saknas, sätter ej Lappen sina tält. Nu
vidtager den eviga snön, betäckande först marken i
fläckar, mellan hvilka ur den svampaktiga jorden
glesa fjällrötter ännu uppsticka. Och ända till 200
fot ofvan snögränsen kunna några lafvar bibehålla
sitt arma lif; men nu upphör också all växtlighet.
Snösparfven är den enda lefvande varelse, som
kommer så högt, näst den vettgiriga menniskan.
Fjällspetsarne, hvilka likna, enligt en resandes uttryck,
ofantliga vågor af ett upproriskt haf, som hastigt
stelnat, glänsa vid klar himmel med ett bländande
sken och synas genom denna så kallade isblink ofta
närmare än de verkligen äro och tyckas liksom vilja
vika undan för vandraren, som vill nalkas dem. Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:28:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/markorter/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free