Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under unionstiden var Kalmar ofta i
Danskarnos hand. Sista gången, de vunno staden, var under
Carl IX år 1611, dä de fingo den genom förräderi
af Krister Somc. Han sålde slottet till danske
konungen Christian IV mot dryg betalning, alldeles som
i början af detta århundrade en svensk adelsman sålde
Sveaborg åt Ryssen. Konung Carl kände så djup
smärta öfver förlusten af Kalmar slott, att hau
utmanade konung Christian på envig. ..Möter du oss icke,
så hålla vi dig hvarken för en hederlig konung eller en
rättskaffens krigare44, — skref han. Christian afslog
utmaniugen med ett ytterst ohöfligt bref, hvari han
sade sig förnimma, att Carl ännu plågades
afhund-dagarne, och förebrådde honom, att han låtit Kalmar
tagas midt för sin näsa. „Vi veta allt för väl44 —
skref Christian — „att du är gammal och skröplig,
att det är bättre för dig sitta bakom varma ugnen,
än fakta mot oss, och att du snarare behöfver en
läkare, som kan sköta om din lijerna, än möta oss
i envig. Du borde blygas, du gamle gäck, att
antasta en ärlig man! Du har kanhända lärt sådant
af gamla käringar, hvilka äro vana att bruka
munnen!44 Harmen och förtrytelsen öfver detta grofva
beteende af konung Christian bidrog att påskynda
Carls snart derpå timade död. I freden i Knäröd
1613 kom Kalmar åter till Sverige.
63. Kalmar slott ligger omkring 400 steg från
Qvarnholmen eller den nuvarande staden, men
alldeles invid den gamla. Det är på tvenne sidor
om-gifvet af hafvet ocb skiljes från landet genom tvenne
grafvar, som numera till större delen äro igenrasade.
Huru slottet i forna tider såg ut, är svårt att säga;
sådant det nu är, blef det hufvudsakligen under
konung Johan III. Det bildar en regelbunden
fyr-lamt med torn i hvarje hörn. På vestra flygeln
befinner sig ett högt torn, som fordom var ännu högre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
