Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning I - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande höjden av tre våningar voro byggda, vatten- och
kloakledningar voro införda och elektrisk gatubelysning,
och det fanns hus med galler på taket, målade i
silverfärg, och högtidliga järnstaket, likaledes målade i
silverfärg, med gräsmattor inne på gårdsplanen, så välskötta
som av en barberare, gångar med finaste grus i olika
färger och spottlådssand, blomstergrupper i alla himlens
färger och häckar i givakt som soldatkompanier, ja,
jungfrurna hade börjat få svarta klänningar, vita förkläden
och vita små mössor på hjässan, så nu var det slut med
hårstråna i soppan och inget nöje att hämta mer på den
kanten — ja, kort sagt, när vårsolen sken på detta
öbacka och träden grönskade och vattenkonster spelade
lågt och stilla inne på de fina gårdarna — ty det är sant,
vattenkonster hade man också skaffat sig, det var som
ett komplement till blomstergrupperna och
förklännings-jungfrurna — och när markiserna, också ett komplement,
voro fällda i röd- och vitrandiga rader över fönsterna
och ett par damer, i handskar och parasoll, smala, långa,
bleka som lasarettspatienter, kommo långsamt ut genom
den försilvrade grinden till en blixtrande victoria,
förspänd med en häst eller två, så glänsande som
begravningshästar, med en kusk på kuskbocken i livré med
silverknappar, som lyste, skyldrande med piskan som en
preussisk grenadjär och gloende rätt ut i världsalltet, som
om han upptäckt en av husbonden oanad aktiepost i Kina
— ja, då såg man, då kände man, då behövde man inte
tveka om, att det gamla öbacka var lika komplett förbi
som någonsin Aten och Rom och att detta var något
alldeles nytt och minst så fint som en den allra finaste
direktörsstad var som helst ute i stora världen.
Och leva där som man gjort förr, på
saltströmmings-och ölsoppstiden? Och samtidigt betyda något i denna
jo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
