Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frampå sommaren försämrades ännu
ytterligare förhållandet mellan Moray och Maria, och
det talas till och med om att brodern hade planer
på att med våld skilja henne från Darnley och
bortföra henne till S:t Andrews, där han själf
uppehöll sig. Å sin sida klagar Moray för
Elisabeths minister, att han ej, af fruktan för att
bli fången eller mördad, törs inställa sig vid det
möte i Perth, hvartill drottningen i juni — såsom
ett sista försök att få tvistepunkterna afgjorda
i godo — instämt honom och hans vänner. De
andra missnöjda herrarna, Argyle, Chåtelherault
o. a., vågade heller inte komma. Oron växte,
öfver hela Skottland brunno vårdkasarna och
det brända korset bar hotande bud om
kommande ofrid mellan klanerna. Hamiltonarna
och Cambellarna samlade sig till mönstring,
och drottningen hördes mer än en gång säga,
att hon, »dödligt hatade» Argyle, och att hon
misstänkte Moray för att vilja sätta hennes krona
på sitt eget hufvud.
Under denna oroliga sommar, då Moray höll
till i fiendernas läger och hennes vanliga
råd-gifvare och hjälpare voro spridda som agnar
för vinden — Lethington och Melville för det
mesta i England — börjar Maria, troligen
därtill drifven af nöden, för första gången på allvar
begagna sig af sin privatsekreterare David
Riccio som sin högra hand och ett slags minister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
