Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söka väcka ofrid emellan de skilda klanerna
samt bruka den ena emot den andra. »Ils
(kungarna af Skottland) ne faisaient, poar ainsi
dire, que changer d’antagonistes», så karaktäriserar
träffande en fransk historiker deras ställning.
Och när Maria Stuart i sin tur öfvertager släktens
ödesdigra arf, är till på köpet tillståndet i riket
förvärradt genom årslång anarki samt en just
då högt uppblossande förtviflad troskamp.
Hit till detta vilda land, som, utan att
hon har minsta aning därom och utan att
hon har förutsättningar att begripa det,
genomgår den allvarligaste kris för sin utveckling
kommer Maria Stuart — en flickaktigt osäker
kvinna, i högsta grad upptagen af sitt eget
intimaste jag, en dumdristig drottning, fylld af
allehanda absolutistiska föreställningar om att
Skottlands rike är hennes egendom, att
Skottlands folk är hennes underhafvande, att hon
icke allena äger makt, men — i följd af
ärftlighetens lag och Guds nåde — äfven rätt
att i alla angelägenheter råda och handla som
hon för godt finner, utan att någon dödlig,
hvar-ken som enskild person eller som representant för
statsmakten, är berättigad att afkräfva henne
något slags räkenskap. »Gud har befallt
undersåtarna att visa lydnad mot sin furste», sade
hon själf och innesluter i denna enkla formel
alla sina begrepp om förhållandet emellan regent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
