Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Sjukliga sinnestillstånd på sexuell grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antingen i kollision med polisen eller in på dårhuset. —
Utvecklingen på detta sätt kan gå långsammare eller hastigare.
Den kan möjligen äfven afbrytas, innan verklig sinnesrubbning
inträder. Och torde många sådana fall förekomma, som icke
komma till vare sig läkarens eller polisens kännedom.
För att förklara saken bättre må ett fall, som den kände
franska dårhusläkaren Esquirol omtalar, i sammandrag återgifvas:
Hero M., 36 år, var nervös med melankoliskt lynne, af liten växt och
föga angenämt utseende. I Toulouse hade han haft en duell för en dams
skull. Han får permission från sin plats, som är på ett kontor i Bayonne,
och reser till Paris. På teatern ser han en vacker aktris, som han blir kär i.
Han söker alla möjliga tillfällen att träffa henne. Han ställer sig på post
vid aktrisernas dörr till teatern. Aktrisens man förolämpar och misshandlar
honom, men det hjälper icke. Hvarje gång den tillbedda uppträder, har hr
M. sin gifna plats, därifrån han genom en hvit näsduk söker göra sig
bemärkt. Ögonen glänsa, ansiktet är rödt, och han säger, att aktrisen känner
igen honom och ger sin tillfredsställelse tillkänna genom minspel och röst.
I det värsta väder ställer sig M. framför huset, där hans hjärtas dam bor.
Stundom hyr han en vagn och ställer sig på dess tak för att se in i
rummen. Han förföljer henne på hennes promenader; åker hon, så springer han
efter vagnen. En dag gripes han i Tuilleriträdgården, emedan han med en
käpp söker upplyfta hennes klädning. Oaktadt skymford, slag och alla
slags förolämpningar, som han röner såväl vid teatern som på gatorna, kan han
icke bli kvitt sina illusioner. Efter ett häftigt slagsmål med mannen till sin
dam, som han envisades tro vara ogift, fördes hr M. till ett sjukhus.
Han gjorde där i allting klart reda för sig, men läkaren ansåg honom
dock såsom sinnesrubbad. På dennes föreställning om det orimliga i hans
böjelse, svarade han blott: »Kärleken är icke förnuftig, och man har så
tydligt visat mig, att jag är älskad, att jag kan icke tvifla därpå.» — Några
veckor senare försäkrade den sjuke, att hans hjärtas dam bodde i huset, att
han hörde henne, och att hon endast genom andras afundsjuka
hindrades att tala med honom!
—
Utom denna sedan gammalt kända och beskrifna form af
sinnessvaghet på sexuell grund har prof. R. v.
Krafft-Ebing (Wien) på de sista åren närmare formulerat och iakttagit två
andra former af sinnessvaghet, hvilka visserligen äfven äro gamla
nog, men hvilkas karakter af sjukligt sinnestillstånd icke förr
blifvit påaktad. De torde också i »vår nervösa tidsålder» vara
vanligare än förr och ofta i samband med den s. k.
nevrastenien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
