Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"26
MÄNNISKOR.
offrar lätt innehållet för den rent språkliga musiken,
medan frestelsen blir den motsatta för en diktare med
ett rikt tankestoff men ett svagt formsinne. Detta
senare blef fallet med Elisabeth Barrett, hvars lätthet att
uttrycka sig i bunden form ej motsvarades af instinkten
för skön form, hvilken alltid hos henne blef mer eller
mindre lyckträff, trots hennes allvarliga ihållande arbete
på den språkliga fulländningen. Hon saknade syn för
den svårbestämbara linie hvilken skiljer hänryckningen
från hejdlösheten; hennes berättigade och medvetna
sträfvan att vidga det engelska språkets uttrycksmedel
nådde ej säkert sitt mål, emedan hon saknade det fina
öra hvilket gör dylika vågstycken till vinningar för
litteraturen. Men framför allt berodde hennes formella
svagheter därpå att hennes frambrytande tanke- och
bildström stundom var så het och så hejdlös, att den
lika litet kunde formas som lavan, när den i glödande
prakt flödar ur vulkanens inre, och att den, lika väl
som lavan, i den kallare luften stelnade i en form som
äger intresse endast som vittne om sitt ursprung från
ett djup af eld. Och i detta fall är ju styrkan så ett
med svagheten, att diktarens själfförsvar gent emot
angreppen på den senare vanligen är fullt berättigadt.
När en granskare en gång rådde Browning att med
mer själfbehärskning följa sin individualitet, utbrast
Elisabeth Barrett: »Hvilka ateister dessa kritici äro,
utan aning om de gudomliga gåfvornas väsen, detta om
hvilket redan de gamle hedningarna visste fullt besked!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
