Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 111 —
»Kanske den inte var alldeles som jag
brukar,» svarade Eugen vänligt och undvikande, »du
vet, man har så olika vanor. Och jag är en
gammal ungkarl, som är inrotad i mina. Det vore
snällt af dig, om du frågade mamma litet till råds,
hon vet alldeles hvad jag tycker om.»
»Ja visst... ja visst... Kom nu ... brasan
är tänd i salongen... nu ska’ vi ha en härlig
stund... tänk — en skymningsbrasa i sitt eget
hem med sin egen älskade man!»
Hon hoppade till och dansade in i salongen,
följd af Eugen, som förtjust och småleende
betraktade henne.
»Nu, darling min,» sade Dora i det hon drog
Eugen ned bredvid sig i en liten soffa och kröp
in i hans famn, »nu ha vi en förtjusande »miljö»
till förtroenden och berättelser... Hvarför
tänkte du, att du aldrig skulle bli lycklig...»
»Ah, — jaså... jag förstod ej hvad du
menade, jag hade glömt det,» svarade Eugen
småleende, »ja, jag vet inte om jag törs tala om det.»
Doras ansikte mulnade. Hon lyfte hastigt
upp hufvudet och betraktade forskande sin man.
»Nu måste du ’tala om det... annars får
jag aldrig ro ...»
»Är det rätt att tillfredsställa bortskämda barns
nyfikenhet?» frågade Eugen med en skälmaktig
blick.
»Jag är hvarken bortskämd eller barn eller
nyfiken. Jag är en älskande hustru, som vill äga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
