Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 33 —
»Pappa,» hviskade Lisbeth, då familjens
medlemmar strax därpå färdigklädda kommo ut i
salen, »Tullan går ej med på balen, hon har ’något
bättre’.»
Revisorn visste |ej hvad han skulle svara. Han,
lika litet $om de andra, förstod hvad det där
uttrycket egentligen betydde, men de
hemlighetsfulla orden imponerade på honom, han fick ett
förläget och upprördt uttryck i sitt vänliga
ansikte och strök flere gånger liksom deltagande
handen löfver Tullans rodnande kind.
»Men, min kära lilla flicka, tror du inte, att
du kommer att sakna?...» sade han tvekande.
»O, (nej, nej,» svarade Tullan lifligt, under
det hon hjälpte systrarna med kappor och
halsdukar, »jag var alltid så dödligt rädd, när jag
skulle på bal, rädd att inte bli uppbjuden och
lika irädd för att bli det, för jag trodde aldrig,
att någon riktigt ville dansa med mig... Nu
slipper jag allt det där och ska’ ha så trefligt
hemma.»
Då Tullan ändtligen fått alla instufvade i
vagnen och i sällskap med husjungfrun sprungit ett
par gånger uppför trappan efter glömda
solfjädrar och handskar, varnat systrarna att ej gå in
med klädningarna uppfästade eller
ytterkängor-na på, bedt pappa att taga hem litet konfekt åt
småsyskonen, drog hon en suck af lättnad och
begaf sig till moderns och systrarnas rum för
att lägga i ordning alla kringströdda kläder och
saker. Sedan gick hon in i sitt rum, som låg
Math. Roos, Maj. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
