Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvinnans hufvud, hade hon hypnotiserat hela sin
omgifning till den tron, att i Blumska huset var
familjefaderns vilja lag.
Småningom började dåsaktigheten bland
damerna bli alltför märkbar; slamret af saxar och
strumpstickor hördes oroande tydligt i tystnaden.
Fröken Regina gäspade flere gånger bakom sitt
broderi, och fröken Pilo lät höra ett försiktigt eko
vid hennes sida.
Plötsligen gick det en rörelse genom damernas
led, de kvicknade till och satte sig till rätta
på sina platser, ungefär som när dufna fåglar
vakna och börja picka och rugga upp sig. Alla,
ifrån »gamla» fru Blum till fröken Pilo sågo med
ett belåtet småleende mot dörren, genom
hvilken en herre inträdde.
Det var assessor Eugen Blum, yngste sonen
och ende ungkarlen i familjen. Han hade varit
borta på middag och kom nu som en räddningsplanka
på ledsnadens haf.
Han var en ännu ung man med ett fint,
mycket vackert ansikte och smärt, kortväxt gestalt.
Det fanns något på en gång flegmatiskt och
lifligt hos honom; de förnämt långsamma rörelserna
och talet bildade en egendomlig kontrast till det
lifliga uttrycket i hans mörka ögon. Han såg ut
att vara en man med starka lidelser och stor
behärskningsförmåga.
Han hälsade vänligt på alla damerna, kysste
sin mors och fröken Reginas hand och hade ett
gladt och skämtsamt ord för alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
