- Project Runeberg -  Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr /
432

(1875) [MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde äventyret, Hemkomsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och om ditt torn står utan hatt, betänk
att j ag en tronlös konung är — och
lvft-din obetäckta tinning framgent opp
så stolt som förr din kopparkrönta var!

En hundraåra ring af löf och laf

sitt smycke vördsamt kring hans rundel hängt;

och kunglig står du än i ditt förfall,

du, grafvård öfver kämpatiden — så

af pysslingar benämns kung Astolfs tid! —

Allena dväljs du med dess minnen här;

och genom dessa spetsigt höga gluggar,

de tomma ögonhålor, hvilkas djup

på dina murars tjocklek måttet ger,

du synar, — bidande på bättre årshvarf, —

de helga stjernors gång och förebud.

Här vill jag slå mig ned — här vill jag bo!

Och J, de äldsta, J, de aldraskönsta
af lifvets gåfvor! Hulda barndomsbilder!
Föräldrar! — Moderskärlek! — Oskiildsfröjder!

II ur talrikt sväfva edra hamnar fram!

Ur hvarje vrå en liten ängel hastar
med snöhvit kind och skrud, att linda lent
och tryckande likväl mitt arma bröst
inom sin späda, alltför knappa famn.

Ja, mellan dessa spillror går en verld

för mig i månskensdok ur griftens natt

och säger: »son! vi råkas väl — men hur?

För mig är du, för dig är jag förlorad!» —

Säg dock ej så! Jag älskar dig ännu!

Var icke nisk på dina skatter! Hellre
ur din halfdunkla, vida skimmermantel
tag dem som dockor fram och räck mig dem!

Haf tack! De komma. . . Lifligt allt vill ljusna,
af forna stunders andeflock jag omhvärfs;
och allas röster hör jag — alltifrån
min fromma moders ända till de timljuds,
dem hennes väggur spelte, när hon dog . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lycksalig/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free