Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CÅCILIA.
Och drottningen?
THEANO.
Ej länge blir han borta!
Snart skall han varsna, att hans forna jord
är skröpligare på allt vis, än denna;
och när han det fått se med egna ögon,
och stött derpå sin egen långa näsa,
så sporrar han sin häst och vänder om
i fullt galopp.
CÅCILIA.
Så tryggt du det förväntar?
Prinsessan gör det ej.
THEANO.
■s
Ah! Hon är kär;
och fruktar ensamheten — helst i mörker!
Man har (förstås!) en mor, som råkas — sällan.
CACILIA.
Lättsinniga!
THEANO.
O, vore vi det alla! —
Men säg då något, stumma Niobe!
Hur kan man sitta så den långa dag,
som vore man ur sten med mejsel huggen?
NIOBE.
Man talar uttrycksfullast, när man tiger.
THEANO.
Ibland, ja visst! Den satsen håller stånd;
men, fast i sådan konst ej oförfaren,
jag vördar dock i dig min mästarinna. —
Der är Naidion! Jag vill slå vad,
att hon blir aldrig omvänd till din lära.
Naidion och Lucinda inträda.
NAIDION.
Yi komma från den underbara hästen,
hvars gnäggning oss i dag så tidigt väckte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
