Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Luftresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fi
Ivom, Ostan! Sunnan! Nordan! — Zephyr! hör ...
Herr prins ! — men hvad han står och bligar der,
med stela ögon, styf liksom en bild! —
Jag ämnat honom till din egen gäst,
min Zephyr! Vid det lilla porfyrbordet
derinne kan du sätta dig i ro
med dina små Favonier och honom.
ZEPHYR
halfhögt.
Men, mamma, dricker han champagne? Du vet,
Jag tömmer skålar för Felicia...
ASTOLF
uppsprittande ur sin tankspriddhet.
Ja, goda Zephyr, nu är tid att dricka;
i denna konst jag icke sviker dig.
Kom, vackra broder! Må en luftig stråle
af perlor, sänd från vinets etherskum,
ur glas på glas till hoppets himmel fly,
och i hvar perla spegla henne — henne! —
Lif af mitt lif, min själs fördolda själ,
ditt namn är då Felicia? — O Zephyr,
berätta mer ... dock, kom blott, broder, kom !
I midten af grottans bakgrund öppna sig basaltdörrarne till en annan
hvälfd bergsal, der några gnomer just lykta med att antända
lampet-ter af stalaktit och bergkristall. Sällskapet begifver sig ditin, och
Yin-darne gruppera sig omkring åtskilliga bord; alla vestliga omkring
Zéphyrs, vid hvars sida Astolf sätter sig. Taffelmusik och dans af
alla-handa mineraliska andar.
Ett annat, mindre grottrum i samma berg:
Zephyrs kammare.
Zephyr ligger på en liten säng, bäddad af löf och blommor; Astolf på
en större blomsterbädd gent emot honom, vid andra väggen. Månsken.
ASTOLF
otåligt uppfarande.
Förgäfves! — Alla vedermödor, vore
de än så mänga till, förmå ej locka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
