Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakom fronten - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fräck lögn. De vill söndra folket sinsemellan, så
att broder skall resa sig mot broder, för då blir det
lätt att rå på oss och driva oss alla till tiggarstaven.
Det är det enda både de som gått och de som nu
kommer vill... för både de ena och de andra är
dödsfiender till oss. Det är rena sanningen jag
nu säger er...
Han tystnade utmattad, chloperna tego också och
bara tittade på varann och revo sig i huvudet.
Slutligen tog Owczarek till ordet:
— Vad vi kom för var egentligen något helt annat,
rösten lät butter.
— Det är såna tider nu att en tar var skugga
för ett spöke.
— Hur det är det vet en redan, men det är vad
som skall komma som tar bort sömnen för en.
Småningom kommo de fram med vad de hade
på hjärtat, och snart var samtalet på nytt i gång.
Det visade sig nämligen att vad som fört dem till
prästen var ett välvilligt bekymmer om
sädesbärgningen i de brända och övergivna byarna.
— Säden håller på och mognar och en kan ju
inte låta den stå obärgad.
— Med stugorna går det väl an, folk kan gräva
gropar och dra sig fram i dem, men äta behöver
alla. Och var skall de ta mat, om inte säden bärgas?
— Alla kan ju inte gå ut och tigga, för vem skall
ge dem något, när det är slut för mest alla.
— Den som så talar han är en rätt kristen!
utbrast prästen glädjestrålande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
