Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakom fronten - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Försoningen slöt med att Michalowa stack till
honom pengarna som fadern lämnat efter sig. Han
räknade dem och gav dem tillbaka.
— Göm dem, mor, vi måste köpa oss en häst till,
med en reder vi oss inte, avgjorde han.
Sedan åt han än en portion äggröra och grep sig
så ivrigt an med arbetet.
På Koziols gård gick snart allt sin vanliga gång.
Fadern var borta, men sonen stod i hans ställe på
den signade tegen, som det alltid varit och som det
alltid kommer att bli.
Han är enveten och stingslig och stursk, men det
kommer att bli folk av honom, tänkte den besegrade
modern, då hon såg hur omtänksamt och klokt
han styrde med allt. Salig gubben skulle inte ha
gjort’et bättre. Bara barnet och ändå så förståndig,
förundrade hon sig stolt och glad. Gammalt gott
bondeblod, och hon torkade sig om näsan och
grep sig an med sitt.
Från den dagen var det enighet och frid i stugan.
Båda kvinnfolken stodo på näsan för pojken, för
han ställde med gården som en gammal brukare
och arbetade för tre, hela byn måste förundra sig
över honom, och hans vördighet berömde honom
offentligt och uppställde honom som ett exempel.
Sedan stridsfronten dragits tillbaka var det
nämligen så mycket att göra, att man inte visste var
man skulle börja. Våren hade också kommit på
rama allvaret. Apelgårdarna stodo helt i blom,
vårsäden sköt upp och vägar och moras torkade. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
