Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomek Baran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
har samma omsorg om alla, svarade hon allvar-
samt.
Livet tycktes honom nu ljusare, ty för ett par
dar fanns det mat i huset och kylan gav betydligt
med sig, vid middagsdags blev det till och med
litet tö. För resten såg det ut att rusta sig till
väderleksskifte, solen började hålla sig undan och
en massa tunna gråa moln skymde horisonten. Det
gjorde honom orolig på nytt.
— Det kommer snö, men det gör ingenting,
Herren Jesus blåser en pust så molna far, sade
han till barnen, då han gick till skogen för att
hugga. Till kvällen hade han sin kvartsfamn hug-
gen, men så var han också dödstrött. Nöjd i hågen
gick han till sängs, för barnen hade mat och själv
hade han kommit in i de vanda tagen igen — han
arbetade.
Men då han nästa morgon tittade ut mörknade
hans uppsyn.
Snön föll så tätt att man inte såg handen för sig
och blåsten tjöt. Det artade sig till snöyra, och att
hugga i skogen var inte att tänka på.
När sedan snöstormen bröt lös på allvar och
luften svartnade, blev det knappt möjligt att ge
sig utanför stugknuten ens.
Det var varken dag eller natt, bara en enda grå
ovädersorgie, som for fram genom rymden och i
mäktiga vågor bröt sig mot Barans stuga och sko-
gen. Skogen lade sig nästan framstupa för trycket,
men okuvlig och oförfärad reste den sig på nytt,
ty den hade råkat i stridsraseri och den susade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
