Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nere på främre mellandäck, där
emigranterna höllo till, blottade en man sitt hufvud och
ropade med hög röst, »farväl, Europa!» Och rundt
om honom svajade hattar och näsdukar, m$dan en
kör af mellan jubel och gråt sväfvande stämmor
upprepade detta farväl.
Några ögonblick senare sträfvade Kondoren —
hvars pistonger återtagit sitt rastlösa arbete — framåt
mot Nya Världen med sin lefvande last.
Inga hade stått som fastvuxen och blickat ner
på det rörliga lifvet under henne, men när de nya
passagerarna böljade äntra järntrappan, som förenade
mellandäck och midskepps, var hon färdig till flykt.
Innan tanken blifvit till handling hejdades hon
af en genomträngande blick ur tvenne mörka ögon,
som kom henne att bäfva till.
Ett ögonblick tycktes det som om mannen
framför henne ämnat hälsa eller tala — det nästa var
han borta.
»Hvem är han? Hvar har jag sett de där
ögonen,» frågade hon sig gång på gäng.
^ !?! ’<•
»En sädan välsignad natt,» tänkte Inga då hon
vaknade efter att ha sofvit flera timmar i sträck.
Sömndrucken ännu, steg hon upp och gick
fram till fönstret.
Af land syntes ingen strimma, men rundt vat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
