- Project Runeberg -  Hemma och på luffen /
147

(1939) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För ankar under Enskär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helskota, försfas. Å sen gick folk å plockade kalla
bondbitar ur träna i minst fjorton dar. Ha ha ha! Va dä
inte bra?

Detta var gubben Blomkvists favorithistoria och
med den började han alltid. Då jag icke relaterar de
andra, tror jag mig göra åtminstone den pryde
läsaren en tjänst. I skärgården lär man sig att icke skräda
ord och Blomkvist var mycket noga med att nämna
var sak med dess rätta namn, även om det icke är
intaget i den nusvenska ordlistan och är obrukbart
i en salong.

Och kaffet kom in och groggen, och Blomkvist
bolmade och rökte medan historierna blevo alltmera
vågade. Men när hundvaktens timme slog, reste han
sig och tog godnatt, ty han var som ett urverk. —

Då vi gått till kojs, frågade jag Bernhard, vad
Blomkvist hade emot Ängskär.

— Jo, det är också en historia! En gång för
många år sen låg jag på Ängskär och fiskade med
Blomkvist. Var kväll brukade vi ströva omkring
någon timme och gå och titta i stränderna efter
strandvrak för köksspisen. Och en kväll efter en
tredygnsstorm hittade vi ett lik som låg och guppade
bland tångruskorna på ostsidan. Det hade legat rätt
länge i sjön, det var tydligt, ty det luktade
förfärligt, och stormen hade drivit det så där långt in
emellan kobbarna. Det var säkert en finne, för han
hade finntröja och finnpjäxor, och pjäxorna sågo
alldeles nya ut. Vi kunde inte göra något åt liket, ville
inte ta i det, utan stod och såg på det en stund — så
gick vi hem. Men när vi ätit och gått till kojs, kunde
jag inte somna. Jag låg bara och tänkte på det där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:07:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/luffen/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free