- Project Runeberg -  Ankarsparre. En fin och oskyldig roman /
220

(1912) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— En trana! svarade den omöjliga flickan
rappt. Och dottern med! Ha-ha-ha!

Majorn hade just denna dag låtit ta in
vin. Han höjde sitt glas.

— Fröken Litzelius! sade han och bugade
sig. Min komplimang!

— Förenar mig! sade majorskan och lyfte
sitt glas. Fröken är van att se andra kretsar
än dessa! Det märks nog!

Och därvid skrattade majorskan lite
afundsamt.

— Snälla fru Dömmare! svarade Anna
Litzelius. Om inte herrskapet hade varit här,
så skulle jag inte ha tyckt mer om Ödeborg
än om Mårstad. Men nu är här alldeles
förtjusande !

—Fröken öfverdrifver! sade majorn
smickrad.

— Fröken måste laga, att fröken blir gift
med någon officer... jo, jo... skål!... och
kommer upp till Boden! blinkade majorskan.
Där finns inga tvättbjörnar och tackor... där
inte...

Majorskan böjde sig fram och hviskade
leende:

— ... möjligen några tranor!

— Till en lycklig utgång af min hustrus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:58:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lnankar/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free