Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Taxen och äppelträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Hos alla människor, säger författaren till
denna bok, hos alla människor finns en känsla
för det sanna, som visserligen icke är ensam
tillräcklig, utan som bör utvecklas, granskas
och upplysas, och just detta är den lärdes
uppgift. Men . . .
Och nu satte sig professorn upp, rynkade
ögonbrynen, fixerade de båda andra,
grubblade, lyfte boken, höll den en stund i luften
och slog den sedan mot sitt knä.
– Jaha! Så skall det tas. Stunden är inne!
mumlade han.
Sedan log han som en far, klappade Anna
Litzelius vänligt på armen och sade:
– . . . men den lärde, min fröken, bör äfven
vid hvarje tid och på hvarje ort leda
människorna på de just nu, under dessa gifna
omständigheter, inträffade behofven och på de
bestämda medlen att nå de uppsatta målen.
Den lärde, min fröken, ser nämligen ej blott
det närvarande, han ser äfven det tillkommande,
han ser ej blott den närvarande hvilopunkten,
han ser äfven åt hvad håll människosläktet
numera bör gå för att ej afvika från den väg,
som leder till dess yttersta mål, och för att ej
gå tillbaka.
Anna Litzelii mungipor darrade vid dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
