- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
396

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sextonde Kapitlet.

Jag köper ej mitt lif på bekostnad af min heder.

På öfverenskommen dag hade Georg Delvi
infunnit sig hos Sergius Trubetzkoi och mottagit såyäl
muntliga instruktioner som bref från fursten till
öf-verstelöjtnant Servius Muravief. Sedan han derefter
vidtagit alla möjliga försigtighetsmått, hade han, full
af mod ooh förtröstan anträdt färden till Kiew.
Redan i Nowgorod hade han dock, oförklarligt nog,
blif-vit anhållen och visiterad.

Dervid anträffades Trubetzkois bref tillika med
en plånbok, hvari vår hjelte uppskrifvit några strödda
tankar, som temligen tydligt vände sig omkring den
tillernade revolutionen.

Denna plånbok samt brefvet, i hvilket Trubetzkoi
med sin vanliga omtänksamhat hvarken hade utsatt
sitt eget eller adressan tens namn, togos i förvar såsom
ovedersägliga bevis på högförräderi, hvarjemte vår hjelte
i kejsarens namn arresterades och under bevakning
^återfördes till Petersburg, hvarest polischefen i egen
hög person anställde hemligt förhör med honom.

Som Georg dock vägrade att afgifva nästan alla de
upplysningar, hvilka den höge embetsmannen önskade,
så hårdnade med ens alla de mildare känslor, som
intagit denne vid anblicken af vår hjeltes ädla,
redbara utseende, och han gaf befallning om ynglingens
inneslutande i strängt fängelse.

Det var här och under anförda sorgliga
förhållanden, som Constantin fick återse sin son.

— Georg, — hade han genast vid inträdet i
fängelset yttrat, — Georg, jag är din far.

Och den unge mannen hade ej ett enda
ögonblick tviflat på sanningen . häraf. Hans hjerta hade
talat, och följande dess röst, hade han kastat sig i
faderns armar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free