Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJERDE BOKEN.
”Ipsaqne nos in rectnm natnra
genitos, si emendari velimns,
juvat”.
Seneca.
Första Kapitlet.
I Kertsch.
En dyster hitnmel, utan någon enda blå strimma,
hvälfver sig öfver ett svartgrön t haf, som då ocb då
fraser af ilska och kastar hvit fradga öfver en mängd
grå, oregelbundna skär och klippor.
Bortom dessa syne« på något afstånd en stad,
som aftecknar sig ljusgrå och dimmig mot
bakgrunden af en mörk skogstrakt. Det är Kertsch.
Till högnr härom synas några berg, vårdslöst
utkastade ända fram till skargården.
Band dessa berg vandrar en mörklagd herre och
ser utåt vågorna, emellan hvilkas toppar en ensam
båt med en ensam man söker arbeta sig fram.
Det ligger någonting nattligt vildt i denna taflas
natur, i den töckniga nejden, i de båda ensamma, lef*
vande varelserna, som från fjerran betrakta
hvarandra.
Mannen, som går bland klipporna, är reslig, hans
svarta hår är fuktigt och fladdrar för stormen, hans
hy är gulblek, hans blick brinnande och orolig.
Han går från .den ena klippan till den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
