Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag tycke^ om att folk visar urskiljning; men på det
hela taget är det bra tröttsamt.
— Det blir mycket värre nu, när farbror
kommer hem.
— Värre kan det knappast blifva.
— Jag förstår, du är så upptagen, att du ej kan
blifva det i högre grad.
Wladimir nickade vårdslöst bifall.
Det var några timmar senare.
Georg återvände hem från en föreläsning i
statistik och gick, bläddrande i sina anteckningar,
långsamt framåt.
Men bäst han gick, kom han att se åt sidan.
Händelsen gjorde att en täcksläde just i detta
ögonblick for förbi honom. Genom fönstret på slädan
tittade ett flickhufvud ut.
I detta låg just ingenting besynnerligt; men Georg
stannade likväl, som om han hade blifvit förvandlad
till sten.
Hans blickar hängde fast vid släden, så länge som
han kunde se den, och när den omsider
försvuu-hit, fortfor han ändock att stirra på den punkt, der
den sist hade varit synlig.
Länge, länge stod han så. Omsider slog han med
anteckningarna mot sin flata hand och utropade: —
Lilli är i Petersburg!
Detta rop ådrog honom de förbigåendes
uppmärksamhet.
En gammal, illa klädd gumma stannade och
betraktade honom skarpt.
— Lilli är här! — upprepade han med ett
uttryck af den våldsammaste glädje.
I detsamma hörde han ett lågt, fult skratt
bredvid sig.
Det var den gamla gumman, hvilken stannat vid
hans utrop, som skrattade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
