Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dåd, dock på ett vida mildare sätt än den olycklige
greken.
Georg njöt af sitt straff och var färdig att kyssa
sina bojor. Han älskade med oförsvagad kraft och
visste, att han gjorde det. Hans känsla hade aldrig
svärmat upp i någon af dessa små vanliga
ynglinga-förtjusningar, hvaraf Wladimir t. ex. redan hade
erfarit dussintals, och derför strömmade hon nu långt
varmare, fullare och djupare, än hon annars skulle
hafva gjort.
Han förstod detta och tänkte vid sig sjelf,
att det förhöll sig med kärleken i ett menskohjerta
på samma sätt som med vattnet i en källa, hvilken
måste flyta långt grundare och obetydligare, när det
delar sig i många små rännilar, än när det brusar
fram i en enda strömfåra.
Härefter upprepade han åter: ”Hvad det är roligt
att lefva”. Detta var nu det samma som: ”Hvad det
är roligt att älska”, ty vår unga herre befann sig just
i det stadium, då dessa båda föreställningar hade
sammansmält till ett enda begrepp.
Under sådana tankar och utrop vandrade han
fram på de små, smala gångstigar, som slingrade sig
genom skog och äng samt här och der korsade hvarandra.
Han vek af än på den ena och än på den andra, med
så mycket af system och planmessighet, som förälskade
personer bruka att inlägga i sina handlingar, och följden
häraf blef, att han till slut icke alls visste hvar han
befann sig.
Detta gjorde dock ingenting. Att gå vilse är
en småsak, när man är kär. Man är ju icke ensam;
man har den älskades bild hos sig, och det är ju
egentligen hvad som erfordras för att vara lycklig.
Att han icke kunde komma hem till frukosten, ja,
kanske icke en gång till middagen, betydde föga; han
hade någonting bättre att tänka på än mat.
Och dessutom var morgonen så herrlig, daggen
låg så frisk och glänsande på gräsmattan och hängde
såsom kristalldroppar på de vackra björklöfven; fåg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
