Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrifvelse till konungen förklara orsaken till denna befängda åsigt.
Ifrågavarande villfarelse hade, enligt hans uppfattning, blifvit
förmedlad genom missförstånd af Luthers ord. Den store
reformatorn har på något ställe i rent andlig mening sagt: jag är
Kristus[1]. Detta ställe hade af hufvudmännen för läsarne i
Koutokeuio blifvit missförstådt, och det okunniga folket härigenom
förledt att småningom, för att begagna Læstadii ord, «stiga upp
på tinnarne af egoismens tempel». De vilseledde
koutokeinolapparne «betraktade sig slutligen såsom gudar och rene andar».
De förklarade sig icke hafva kommit till en sådan höjd i ett
ögonblick, utan småningom. De hade steg för steg följt Kristus
i hans förnedring och upphöjelse. De olika graderna af dessa
frälsarens tillstånd hade de så till vida genomgått, att de
hunnit till hans sittande på Fadrens högra hand. Endast den sista
akten af Kristi upphöjelse, eller domen öfver lefvande och döde,
återstod dem. De hade således uppnått en inbillad
fullkomlighet och herrlighet, från hvars svindlande höjd de blickade ned
på hela menskligheten såsom krälande i stoftet. Det synes hafva
varit ett vanvettigt andligt högmod, som bemäktigat sig dessa
vilseförda menniskor, hvilka dock från början visat säkra tecken
till en allvarlig gudaktighet, så besynnerliga vissa af dennas
yttringar än må hafva varit. Detta högmod gick hos en
(möjligen äfven hos flere) ända derhän, att han förklarade sig vara
mera än Kristus. För öfrigt måtte dessa fantasters redogörelse
för sin höga andliga ståndpunkt hafva vexlat form och uttryck.
Såsom för läsaren torde vara bekant at Stockfleths dagbok,
förklarade de inför honom, att de voro lemmar af Gud och derföre
icke kunde dömas och straffas, emedan Gud icke kunde döma
och straffa sina egna lemmar; att de voro döda och icke kunde
dö; att de hade en andlig, men icke köttslig lekamen; att de
voro på den nya jorden; att de voro bibeln, det nya
testamentet, Sinai; att deras lekamen var lagen, hvarföre de voro
berättigade att döma; att de voro Gud Fader, Sonen och Anden, men
att Sonen deremot förlorat all makt, som nu var hos dem; att
Anden i dem hade makt att dräpa o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
