Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lappska mytologien, ett arbete, som öfversattes på franska
och i sin mån bidrog att göra hans namn kändt i utlandet.
För öfrigt äro hans skrifter utom de religiösa ganska många[1].
Utmärkelser saknades icke heller. Efter att år 1836 hafva blifvit
kallad till ledamot af Botaniska föreningen i Edinburg,
ihågkoms han 1839 med en dylik kallelse af Vetenskapssocieteten
i Upsala. Sedan han år 1838 efter kongl. befallning ledsagat
den franska vetenskapliga expeditionen genom Lappmarken,
erhöll han hederslegionens utmärkelsetecken, hvilket säkerligen
aldrig haft att tillryggalägga så lång väg för att komma fram
till någon svensk man, bosatt inom fäderneslandet.
Presten Lars Levi Læstadius var denna tid alldeles
undanskymd af botanisten men man må dock icke föreställa
sig, att han tog sitt presterliga kall såsom en helt likgiltig
sak. Han ådagalade tvärtom ett visst nit. »Husförhör höllos i
lapparnes kåtor. Detta var ett besvär, som ingen pastor i
Lappmarken uti senare tider velat taga på sig. Äfven
kommunionförhör höllos. De som icke kunde läsa eftersattes.
Skriftskola hölls merendels fyra veckor; de som icke kunde
läsa, admitterades icke.» Hvad predikningarna beträffar, tog
Læstadius ifrån början sin närmaste företrädare Z. Grape till
förebild. Denne, som han kallar »en öfverdådig bondpredikant»,
och öfver hvars känslofulla predikoföredrag han yttrar sig
med satirisk skärpa, var en man med ovanliga gåfvor som
folktalare och stod i mycket högt anseende, till hvilket
mannens redbara och älskvärda väsende icke litet bidrog. Ehuru
Læstadius icke gillade hans predikometod, sedan han fått
andra åsigter om sättet att frambära ordet till en allmänhet,
som befann sig på civilisationens lägsta trappsteg, kunde han
icke ifrån början annat än taga intryck af en man med den
begåfning, att detta omdöme aftvingas den sedermera
klandrande efterträdaren: »Sanningen att säga, om någon
predikant utan väckelse af lagen skulle kunna uträtta något godt
i andeligt afseende, så var det visserligen denne på sitt vis
nitiske lärare, hvilken förf. bör omtala med tacksamt minne.»
Vill man få en inblick i Læstadii förhållande som prest
och kristen innan den inre brytning hos honom ägde rum, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
