Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Många år hade gått och många vindar
hade blåst sedan Sven var barn. Vårsolar hade
lyst över jorden, somrar mognat, höstar gulnat,
och vinterns snö hade som vita liklakan legat
över världen.
Och nu led det mot våren igen, men sakta
och långsamt.
En blåsig marskväll gick han och drev på
gatorna. Han kände sig trist och ensam och
visste icke vad han skulle taga sig till.
Förut på kvällen hade han setat hemma
och försökt läsa en bok, men det gick knalt,
och efter en del fruktlösa försök att intressera
sig slängde han boken ifrån sig. Så gick han
några slag av och an i rummet, sen satte han
sig grensle på en stol och stirrade misslynt
framför sig.
Så olustig som han kände sig nu hade han
sällan varit. Det riktigt kröp i honom. Allt
andades tråkighet.
Han såg sig om i rummet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
